Debatt 20 augusti 2020

Arbetare och fack måste återta initiativet kring tiden på jobbet

Dålig efterlevnad av reglerna kring övertid, ofrivilligt övertidsarbete utan ersättning och missbruk av övertidsavlösning är stora problem inom svenskt arbetsliv. Även om kollektivavtal, arbetstidslagen och arbetsmiljölagen värnar om ett hållbart arbetsliv är det mer eller mindre oomtvistat att många arbetar betydligt mer än avtalad arbetstidsvecka och därtill utan kompensation.

Detta är en av förklaringarna till att arbetsrelaterade sjukdomar ökar när arbetsinsatsen förlängs. En fråga som sällan ställs är: Hur många nya arbetstillfällen skulle skapas i Örebro län och Sverige om arbetstidsreglerna efterföljdes?

Sorgligt är att debatten och diskussionen kring obetalt och ofrivilligt övertidsarbete i stort sett har lyst med sin frånvaro under de senaste tio åren. En trolig anledning är att arbetsgivarnas långsiktiga och strategiska arbete med att ifrågasätta tidsregistrering och hävda individens egen roll och ansvar har varit framgångsrikt. Ett sympatiskt drag men med en tydlig baksida som tyvärr även anammats av enskilda och fackliga företrädare.

Ur ett fackligt perspektiv är det hög tid att bryta denna obalans och arbeta för ett arbetsliv och en arbetsmiljö som främjar ett gott livslångt värv.

Ett stort steg i rätt riktning är att skapa ett arbetstidssystem som bidrar till att den enskilde medarbetaren registrerar sin arbetstid. Klart är att obetald övertid är ett mycket stort problem bland akademiker och tjänstemän. Detta beroende på ekonomisk press på arbetsplatsen, dålig efterlevnad av avtal, tradition och överenskommelse om övertidsavlösning. I det senare fallet ska den enskilde utifrån avtal erhålla högre lön och/eller extra semesterdagar vilket i de allra flesta fall inte kompenserar merarbetet utan bidrar till ökad obalans.

Vi har under de senaste åren tagit del av flera rapporter, bland annat från Alecta och AFA Försäkring, om ökad sjukfrånvaro. Särskilt oroväckande är signalerna att många kvinnliga akademiker och tjänstemän i åldern 30–40 år inte bara fått ökad sjukfrånvaro utan också att de till exempel fått ITP:s sjukpension. Anmärkningsvärt är att psykiska diagnoser utgör en stor del av sjukpensionsfallen.

De troligaste anledningarna till sjukfrånvaro som kan kopplas till vår arbetsmiljö är stress, ökade krav, organisationsförändringar, karriärambitioner och naturligtvis övertidsarbete.

Det är hög tid för arbetstagare och fackliga organisationer att återta initiativet kring arbetstiden för att förhindra ytterligare arbetsskador och sjukdomar som har sin grund i oreglerade arbetstidsuttag.

Effekten blir minskad sjukfrånvaro vilket ger mervärde till individ, samhälle och arbetsgivare.

Läs hela debattartikeln i Nerikes Allehanda