Sveriges Ingenjörer

Nystart för Sverige kräver rätt satsningar i budgeten

Regeringsförklaringen talar om att bygga Sverige starkare, men det räcker inte. Sverige behöver en nystart och vi ska ta tillfället i akt och starta från en punkt som ligger längre fram än där vi avbröt. För att komma dit behövs satsningar på kompetens, innovation, digital omställning och fossilfri energi.

I budgeten som presenteras 21/9 anser Sveriges Ingenjörer att regeringen måste lyfta följande områden. Klicka på rubrikerna för att läsa mer om varje område.

Den tekniska utvecklingen förändrar näringslivets förutsättningar och kompetensbehov. Tillgång till anställda med hög kompetens kommer att vara avgörande för att Sveriges företag ska kunna återhämta sig efter krisen. Med skickliga ingenjörer kan Sverige fortsätta att vara ett innovationsland i världsklass, som attraherar investeringar i forskning och innovation. 

Tyvärr hänger den högre utbildningen inte med och finansieringen är fel utformad. Högskolan måste få möjligheter och drivkrafter till att med kort varsel starta specialistutbildningar för yrkesverksamma.

Högskolans uppdragsutbildningar, som bekostas av företagen själva, kan inte ensamma vara lösningen på yrkesverksammas behov av ny kunskap. Uppdragsutbildningar är kostsamma för mindre företag, och stänger ute den ingenjör som själv vill forma sin framtida utveckling, oberoende av nuvarande anställning.

De samlade anslagen måste höjas om vi ska kunna möta pågående teknikskiften. Bilindustrins förflyttning från förbrännings- till elmotorer är ett tydligt exempel på vad som krävs.

Vi är i ett läge då forskningen behövs som mest. Forskning och innovation krävs för nya lösningar och för att skapa jobb och stärka Sveriges konkurrenskraft, precis som statsministern också lyfte i sin regeringsförklaring.

Ingenjörer har historiskt stått för en stor del av värdeskapandet och det kommer de göra även framöver. Därför vill vi se en ordentlig satsning på forskning i budgeten. Forskning som stärker Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Forskning och utveckling är ett utmärkt sätt att få en kraftfull nystart av både det offentliga och näringslivet efter pandemin.

Självklart handlar det inte bara om nivån på satsningarna utan också om hur pengarna används. Test- och demonstrationsanläggningar spelar en viktig roll när forskning ska tas vidare till kommersialisering. RISE och Vinnova bör få i uppdrag att öka små och medelstora företags användning av de anläggningar som finns och bedöma om ytterligare behöver tillkomma.

Sveriges Ingenjörer anser också att PRV bör få i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer skapa ett kompetenscentrum för immaterialrätt. Såväl företag som enskilda uppfinnare och akademiska forskare behöver bättre kunskap kring hur det intellektuella kapitalet kan skyddas.

I regeringens digitaliseringsstrategi finns målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och här är höjda ambitioner och matchande resurser helt avgörande.

I digitaliseringsstrategin lyfts att den digitala infrastrukturen ska medge snabba bredband och stabila mobila tjänster. Det visar sig dock i Post och Telestyrelsens uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2020 att investeringarna sjunker och regeringens bredbandsmål kommer troligen inte att nås. Sveriges Ingenjörer anser att när riktningen är på väg åt fel håll krävs ökade investeringar från regeringens sida för att klara bredbandsmålet och därmed tillväxten.

Vi vill också se ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom AI. Det är bra att regeringen genom Vinnova gör en långsiktig satsning på AI Sweden och genom RISE tar fram en AI-agenda för Sverige. Det är dock viktigt att lyfta AI-utvecklingens risker för att bland annat motverka övervakning, förhindra missbruk av data och värna individens integritet. Sveriges Ingenjörer föreslår att regeringen startar ett arbete med en etisk färdplan för AI, som kan bli en kvalitetsstämpel och konkurrensfördel. I detta arbete är vi gärna med och bidrar som företrädare för våra medlemmar som utvecklar AI-systemen i Sverige.

Den enskilt viktigaste förutsättningen för att Sveriges energibehov ska täckas av fossilfria källor är en säkerställd tillgång på el, i synnerhet eftersom Sveriges ekonomi till stor del bygger på förädling av råvaror i tekniskt avancerade och energiintensiva processer. Det behövs resurser för kompetensutveckling inom elteknik och elkraft, och det behövs resurser för att bygga hållbara elnät med tillräcklig kapacitet. Elnäten ska inte bara klara tillräcklig kraftöverföring över stora avstånd, utan även många små och oregelbundna energikällor.

Det är bra att regeringen föreslår ökade anslag till Energimarknadsinspektionen, men staten måste också säkerställa att det faktiskt byggs nya ledningar och att nätet moderniseras. Eftersom regeringen föreslår fortsatt och utökat stöd till solelproduktion måste också infrastrukturen moderniseras så att energin kan nyttjas effektivt där den behövs. 

Satsningarna på forskning kring bioraffinaderier är bra och Sverige har stor potential att utveckla syntetiska drivmedel. Men, för att förverkliga visionen om ett fossilfritt och elektrifierat samhälle krävs det mer. Sveriges Ingenjörer vill se det avdelas resurser för satsningar på teknik som behöver vidareutvecklas. Utöver biodrivmedel handlar det om till exempel batteriteknik, vätgasteknik och tekniker för lagring av elektrisk energi.

Sverige ligger långt fram i klimatarbetet och har stora möjligheter att öka exporten av innovativa hållbarhetslösningar. När den akuta pandemikrisen är över kommer den globala efterfrågan på klimatsmarta lösningar snabbt att öka.

Bild: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Till toppen