Mentorsök är ett bra sätt att utmana mig själv
När den amerikanska maskiningenjören Patrick Hinshaw, 40, kom till Sverige 2008 kunde han säga ”En stor stark, tack”. I dag talar han flytande svenska och är mentor i Sveriges Ingenjörers program ”Mentorsök”. "Jag fick hjälp att komma in i det svenska arbetslivet, att nu kunna hjälpa andra genom mina erfarenheter är ett bra sätt att ge tillbaka" säger han.
Patrick Hinshaw hade tur och fick snabbt jobb efter att han – för kärlekens skull – valde att flytta till Sverige. Första arbetsplatsen var på ett litet företag, verksamma inom tekniska lösningar för logistik och transport.
- De försökte nog lära mig svenska, men det gick så där. Svenskar pratar bra engelska - och vill gärna prata engelska. Det är bra på ett sätt, med det gör också att man inte riktigt kommer in i allt som händer på en svensk arbetsplats.
När Patrick efter en tid bytte jobb, fick han en ny chef som ställde tuffa krav både på honom och kollegorna.
- Han sa: ”Från och med nu pratar vi bara svenska med dig”. Det var skitsvårt! Under ett par år var jag helt slut av den mentala ansträngningen när arbetsdagen var över. Jag lärde mig verkligen svenska, men jag var så trött, hela tiden.
Mentorskap
Hitta andra ingenjörer och utvecklas tillsammans med Mentorsök.
Så här i efterhand är Patrick ändå väldigt tacksam över både chefens beslut och medarbetarnas stöd. I dag bor han i Gävle och är mentor åt två adepter inom ramen för ”Mentorsök”, en som är född i Sverige och en från Frankrike. Patricks generella råd till ingenjörer som flyttar till Sverige utan att kunna språket är:
- Bland det viktigaste att visa att man vill lära sig svenska och att man är nyfiken på språket och kulturen i stort, men också att du lär dig det tekniska svenska språket, annars riskerar man att hamna utanför.
Patrick beskriver relationen med sin utrikesfödda adept som en ”peer-to-peer” relation, givet hans egna erfarenheter. Den målstyrda planen för mentorskapet handlar mycket om att komma in på arbetsmarknaden, formalisera vägen dit och stöd att hitta genvägar för att komma in i språk, kultur och klimat.
- Jag har ju varit där själv, så det är lättare att relatera och coacha, och det blir också ett sätt att ”pay-it-forward”.
Mötet med den svenskfödda adepten är mer traditionellt i formen, där i stället senior erfarenhet coachar junior nyfikenhet.
- Min adept har ganska nyligen kommit ut från universitet, haft ett konsultjobb och har nu hittat ett nytt närmare sin bostadsort. Vi fick kontakt därför att han har som mål att jobba internationellt och gillar folk från andra länder – något jag har erfarenhet av och delar. Hans långsiktiga mål är att bli en vass projektledare, vi matchade helt enkelt ihop genom ”Mentorsök”. Jag känner igen mig i honom genom mina egna erfarenheter, det gör det både enklare och roligare att agera coach. Man vet ju inte hur allting fungerar när man nyss kommit ut från skolan, och jag hade själv varit hjälpt av de råd jag nu kan ge honom.
Min adept vill jobba internationellt, något jag har erfarenhet av. Hans mål är att bli en vass projektledare, vi matchade helt enkelt ihop genom ”Mentorsök”. Jag känner igen mig genom mina egna erfarenheter, det gör det enklare och roligare att agera coach.
Men att vara mentor i ”Mentorsök” handlar enligt Patrick inte bara om att ge, utan lika mycket om att få tillbaka:
- När jag såg om programmet så tänkte jag spontant att ”det där, det är ett bra sätt att utmana mig själv!”. Jag liksom många ingenjörer är introverta, att vara mentor är ett sätt att få kontakt med andra och utveckla mig själv.
- Och jag lär mig verkligen genom att till exempel vara mentor för någon som är helt ny i karriären. Jag har ju kommit så långt i karriären att jag låst mig vid hur saker är och ska vara. Att vara mentor för en ung adept gör att jag tvingas titta på gamla sanningar med nya ögon. Jag lär mig också mycket om ny teknik och lösningar jag inte är bekant med och mentorskapet är ett bra sätt att få öva svenska i andra situationer än de samtal jag har i min vardag.
