Avtal mellan parterna nödvändigt för att utveckla arbetsrätten

_{Skärmbild fr Arbetet.se}

Klicka här för att läsa artikeln på Arbetets debattsida

Den 1 juni ska den statliga utredningen om arbetsrätten offentliggöras. Regeringen och samarbetspartierna måste hålla löftet om att låta parterna förhandla och själva lösa frågan om en moderniserad arbetsrätt.

Redan nu pågår en debatt om vad som bör ske när den statliga utredningen om en moderniserad arbetsrätt är klar, och röster höjs för snabba åtgärder.

De frågor som utredningen belyser och de förslag som läckt ut kastas nu in i den bredare debatten om vilka reformer som är nödvändiga för att möta de utmaningar som väntar.

Åtgärder som vidtas tidigt skapar bättre förutsättningar att möta det förändrade arbetsliv som växer fram i krisens spår.

Därför är det viktigt att diskutera frågor som omställning, vidareutbildning, kompetensutveckling och matchning.

Lika viktigt är att rätt åtgärder genomförs i rätt tid, vilket nu också sker i samverkan mellan arbetsmarknadens parter och staten.

Men när det gäller arbetsrätten fungerar inte snabba och avgränsade förändringar. Framförallt krävs en överenskommelse mellan parterna för att skapa långsiktigt hållbara lösningar, som inte riskerar att ändras efter nästa val.

Behovet av hållbara förändringar är också bakgrunden till det löfte som regeringen och samarbetspartierna gav i januariavtalet: att politikerna ska förändra lagstiftningen i linje med vad parterna kommer överens om.

När nu den statliga utredningen läggs fram är det därför viktigt att riksdagspartierna står emot kraven från de opinionsbildare och intresseorganisationer som vill se kortsiktiga och avgränsade reformer inom arbetsrätten.

Politikerna är också väl medvetna om att arbetsrätten inte existerar i ett tomrum. Flexibiliteten och tryggheten på arbetsmarknaden byggs upp av flera olika delar som är beroende av varandra.

Förutom anställningsskyddet i lag och genom kollektivavtal handlar det om möjligheter till kompetensutveckling, stöd i omställning och ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

I grunden påverkar arbetsrätten alla relationer mellan fack och arbetsgivare. Lagstiftning i samspel med kollektivavtal är exempelvis utgångspunkten för trygghetsorganisationerna som har, och kommer att ha, en fortsatt viktig roll på arbetsmarknaden.

PTK:s position är att arbetsmarknadens parter ska komma överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. Det skapar förutsättningar för långsiktigt hållbara överenskommelser som gynnar företag, anställda och samhället.

Det är också något vi har stöd för bland de privatanställda tjänstemännen som vi representerar.

Det räcker med att blicka ut i Europa för att se att ekonomisk nedgång i andra system för att reglera arbetsmarknaden lätt kan leda till strejker, social oro och att människor klamrar sig fast i sina anställningar.

PTK utvecklar tillsammans med övriga parter fortlöpande kollektivavtalen för att de ska följa samhällsutvecklingen.

Ett exempel är när vi i början av 2019 gjorde ett tillägg i Omställningsavtalet, för att ge den som är i omställning ökad möjlighet till ersättning vid studier.

För drygt ett år sedan tog vi också initiativ till att förhandla med LO och Svenskt Näringsliv om förändringar som syftar till att förbättra trygghet och flexibilitet på arbetsmarknaden.

Den kris vi nu befinner oss i förstärker behovet av utveckling. Kompetensutveckling och omställning är två delar av anställningstryggheten som måste utvecklas och som har en avgörande betydelse för hur svensk ekonomi återhämtar sig.

Stärkt trygghet för visstidsanställda är ett annat viktigt område.

Tidplanen för förhandlingarna har inte förändrats av covid-19 eller av att avtalsrörelsen skjutits upp. De partsgemensamma arbetsgrupperna har arbetat vidare under våren trots tvärniten i ekonomin.

Ambitionen att enas om förändringar som kan hålla över tid och ökar både flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden är med andra ord stark hos parterna. Förhandlingarna kommer att återupptas direkt efter sommaren.

Under den chockvåg som drabbat näringslivet och hela det svenska samhället har den svenska partsmodellen visat sin styrka.

På kort tid utvecklade parterna avtal för att matcha initiativet till korttidsarbete med statligt stöd. Runt om på landets arbetsplatser finner fack och arbetsgivare gemensamt lösningar i en svår tid.

Omställningsorganisationerna spelar en viktig roll i detta. De som blir uppsagda från ett företag med kollektivavtal vet att de både kan få ekonomisk kompensation och stöd i att finna ett nytt jobb.

Företagen får genom omställningsavtalen möjligheter att behålla den personal som gör det möjligt för dem att överleva och på sikt uppnå ökad lönsamhet.

Denna omställningsförmåga skapar förutsättningar för att näringslivet åter ska kunna blomstra och möta den delvis nya ekonomi som kommer att växa fram efter krisen.

Att parterna på arbetsmarknaden tar ansvar och finner konstruktiva lösningar är ingen självklarhet, utan är kopplat till arbetsrätten och den modell som går ut på att jämnstarka parter styr över löner och arbetsvillkor.

Det räcker med att blicka ut i Europa för att se att ekonomisk nedgång i andra system för att reglera arbetsmarknaden lätt kan leda till strejker, social oro och att människor klamrar sig fast i sina anställningar.

Strukturomvandling, innovation och konkurrenskraft hålls tillbaka för att omställningsstöd saknas och stora grupper av anställda inte får de verktyg de behöver för att hitta nya utvecklingsmöjligheter efter krisen.

När nu den statliga utredningen läggs fram är det därför viktigt att riksdagspartierna står emot kraven från de opinionsbildare och intresseorganisationer som vill se kortsiktiga och avgränsade reformer inom arbetsrätten.

Arbetsrätten behöver utvecklas, och det behöver ske med en överenskommelse mellan parterna som grund.

Att politikerna håller sitt löfte och att parterna tar sitt ansvar att utveckla arbetsmarknaden genom att fortsätta att förhandla har en avgörande betydelse för den svenska modellens framtid. 

Att fack och arbetsgivare skapar gemensamma lösningar har gett oss en av världens bäst fungerande arbetsmarknader.

Ge oss förutsättningar att fortsätta göra det genom att hålla löftet om att låta parterna förhandla fram lösningar som är bra för anställda, arbetsgivare och samhället. 

Camilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges Ingenjörer/PTK:s förhandlingschefsgrupp

Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen/PTK:s förhandlingschefsgrupp