Aktuellt 8 oktober 2020

Ingenjörerna som fått Nobelpriset

Värdet av teknisk spetskompetens för banbrytande forskning och världsförbättrande insatser är stor. Många pristagare genom åren har har haft någon slags ingenjörsbakgrund. 

Bild fr Pixabay.com

Nobelpriset tilldelas sedan 1901 till personer som anse ha "gjort mänskligheten den största nytta". Initiativtagaren Alfred Nobel var själv kemist, uppfinnare och ingenjör. Genom åren har flertalet pristagare varit eller haft ingenjörbakgrund.

Kategorierna som det handlar om är framförallt Fysisk och Kemi men ingenjörer har även tilldelats Fredspriset. Ingenjören Linus Carl Pauling har till och med lyckats med bedriften att tilldelas Nobelspriset i två olika kategorier - Kemi 1954 och Fredpriset 1962. 

Den allra förste ingenjören att få ett Nobelpris var tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen som 1895 upptäckte röntgen-strålarna. En annan pristagare var den svenska fyrpionjären och AGA-ingenjörern Gustav Dahlén som fick Fysikpriset 1912. År 2014  var det tre japanska ingenjörerna som delade på samma pris,  Shuji Nakamura, Isamu Akasaki och Hiroshi Amano . Samma år tilldelades den indiske ingenjören Kailash Satyarthi Nobels fredsprs för sitt arbete mot barnarbete. 

Läs mer om ingenjörer som mottagit Nobelpris nedan. 

Kemipriset

  • Irving Langmuir (31 januari 1881 – 16 augusti 1957): Amerikansk kemist, fysiker och metallingenjör. Vann i Kemi 1932 för sitt arbete inom ytkemi.
  • Peter Joseph William Debye (24 mars 1884 – 2 november 1966): Holländare och amerikan. Kemist samt elingenjör. Vann i Kemi 1936 för sitt arbete inom elektroder och temperaturer.
  • Giulio Natta (26 februari 1903 – 2 maj 1979): Italiensk kemiingenjör som vann i Kemi 1963 för sitt arbete inom polymer.
  • Lars Onsager (27 november 1903 – 5 oktober 1976): Amerikan men född i Norge. Kemist och teknisk fysiker, med ingenjörsexamen inom kemiteknik. Vann i Kemi 1968. Har gett namn till ”Onsager-ekvationen”.
  • Charles John Pedersen (3 oktober 1904 – 26 oktober 26 1989): Koreanskfödd amerikansk kemiingenjör som vann i Kemi 1987, för sitt arbete inom cykliska polyetrar.
  • Paul Jozef Crutzen (3 december 1933-): Holländsk kemist och civilingenjör. Vann i Kemi 1995 för sitt arbete inom atmosfärisk kemi.
  • Mario José Molina-Pasquel Henríquez (19 mars 1943-): Mexikansk kemist och kemiingenjör. Vann i Kemi 1995 för sin roll i att avvärja hotet av farliga gaser (CFC) mot jordens ozonlager.
  • Hideki Shirakawa (20 augusti 1936-): Japansk kemist och kemiingenjör. Vann i Kemi 2000 för sina upptäckter inom ledningsförmåga och jod.
  • Koichi Tanaka (3 augusti 1959-): Japansk elingenjör som vann i Kemi 2002 för sin nya analysmetod av biologiska makromolekyler.
  • Dan Shechtman (24 januari 1941-): Israelisk maskiningenjör. Vann i Kemi 2011 för sina upptäckter av ikosaeder inom kristaller.

Fysik-priset

  • Wilhelm Conrad Röntgen (27 mars 1845 – 10 februari 1923): Tysk maskiningenjör som vann det första nobelpriset som delades ut i Fysik, 1901. För sin uppfinning av röntgen. 
  • Antoine Henri Becquerel (15 december 1852 – 25 augusti 1908): Fransk elingenjör och fysiker som vann i Fysik 1903 (tillsammans med Pierre och Marie Curie) för sitt arbete med radioaktivitet. 
  • Guglielmo Marconi (25 april 1874 – 20 juli 1937): Italiensk uppfinnare och elingenjör. Vann i Fysik 1909, främst för sina upptäckter med långväga radiosignaler och telegrafsystem.
  • John Bardeen (23 maj 1908 – 30 januari 1991): Amerikansk fysiker och elingenjör. Vann i Fysik två gånger: 1956 och 1972. Första gången för sin uppfinning av transistor och andra gången för sin teori om supraledning.
  • Gustaf Dalén (30 november 1869 – 9 december 1937): Svensk ingenjör (utbildad på Chalmers) och uppfinnare, samt VD för AGA. Vann i Fysik 1912 för sina uppfinningar av gasregulatorer för fyrar och bojar. 
  • Paul Dirac (8 augusti 1902 – 20 oktober 1984): Brittisk teoretisk fysiker och elingenjör. Vann i Fysik 1933 för sina upptäckter inom kvantfysik och atomteori.
  • Edward Mills Purcell (30 augusti 1912 – 7 mars 1997): Amerikansk fysiker och elingenjör. Vann i Fysik 1952 för upptäckten av magnetisk resonans i vätskor och fasta ämnen. 
  • Hannes Olof Gösta Alfvén (30 maj 1908 – 2 april 1995): Svensk elingenjör som vann i Fysik 1970 för sitt arbete inom magnetisk hydrodynamik.
  • Dennis Gabor (5 juni 1900 – 9 februari 1979): Brittisk-ungersk elingenjör och fysiker. Vann i Fysik 1971 efter att ha uppfunnit holografin.
  • Ivar Giaever (5 april 1929-): Amerikan men född i Norge. Maskiningenjör som vann i Fysik 1973, för sina upptäckter inom tunnelseende.
  • Simon van der Meer (24 november 1925 – 4 mars 2011): Holländsk elingenjör och fysiker som vann i Fysik 1984, för sitt bidrag i Cerns projekt som upptäckte W och Z-partiklarna.  
  • Georges Charpak (1924 – 29 september 2010): Polskfödd fransk fysiker och civilingenjör. Vann i Fysik 1992 för sina upptäckter inom partikeldetektorer.
  • Martin Lewis Perl (24 juni 1927 – 30 september 2014): Amerikansk kemiingenjör och fysiker som vann i Fysik 1995 för sin upptäckt av Tau Lepton (partiklar). 
  • Jack Kilby (8 november 1923 – 20 juni 2005): Amerikansk elingenjör som vann i Fysik 2000. Känd för en rad uppfinningar och patent: bland annat miniräknaren.
  • Charles Kuen Kao (4 november 1933 – 23 september 2018): Kinesisk elingenjör som vann i Fysik 2009 för sitt arbete inom överföring av ljus genom fiber för optisk kommunikation.
  • Shuji Nakamura (22 maj 1954-): Japanskfödd amerikansk elingenjör och uppfinnare. Vann i Fysik 2014 för sina upptäckter av dioder med blått ljus – vilket möjliggjort energisparande ljuskällor.
  • Isamu Akasaki (30 januari 1929-): Japansk elingenjör som vann priset i Fysik tillsammans med Nakamura 2014.
  • Hiroshi Amano (11 september 1960-): Japansk ingenjör som vann i Fysik tillsammans med Nakamura och Akasaki 2014.

Fredspriset

  • Linus Carl Pauling (28 februari 1901 – 19 augusti 1994): Amerikansk kemiingenjör och biokemist. Vann nobelpriset två gånger: Kemi 1954 och Fredspriset 1962. Det förstnämnda för sitt arbete inom kemisk bindning (som senare skulle bidra till utvecklingen inom DNA), och det sistnämnda för sitt engagemang inom kärnvapennedrustning.
  • Kailash Satyarthi (11 januari 1954-): Indisk elingenjör. Vann Fredspriset 2014 för sitt arbete mot barnarbete. 

Sammanställning är gjord utifrån tillgänglig information om utbildningsbakgrund om de olika pristagarna. Eftersom utbildningssystemen skiljer sig åt från land till land är det möjligt att det finns ingenjörsutbildningar med annan profil och utformning än vad som gäller idag för svenska högskole- och civilingenjörer.   

Vid sidan om de många ingenjörer som fått Nobelpriset har Sveriges ingenjörer ett alldeles eget pris som hyllar tekniska innovationer och ingenjörskonst - Polhemspriset. Detta instiftades redan 1876 till minne av Sveriges store uppfinnare Christopher Polhem och är Sveriges äldsta tekniska utmärkelse. Det delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Årets Polhemspris delas ut i november. 

Klicka här för att läsa mer om Polhemspriset