Adhd, autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) påverkar hjärnans sätt att bearbeta information. I arbetslivet kan det innebära både utmaningar och unika styrkor – för den som själv har en diagnos, för kollegor och för chefer. Genom att förstå och anpassa arbetsmiljön kan alla på arbetsplatsen bidra till en miljö som är både inkluderande och produktiv.
Adhd (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autism och Tourettes syndrom är vanliga och berör miljontals människor världen över. I arbetslivet kan dessa diagnoser innebära både utmaningar – exempelvis kring koncentration, struktur eller socialt samspel – och stora styrkor, såsom kreativitet, innovationsförmåga eller detaljfokus.
Genom att identifiera individuella behov och möta dem med rätt anpassningar kan arbetsgivare skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare får möjlighet att nå sin fulla potential. Det gynnar inte bara den enskilda individen, utan bidrar också till en starkare, mer flexibel och hållbar organisation.
Den som har en NPF-diagnos kan möta särskilda utmaningar i arbetslivet, till exempel svårigheter med koncentration, sociala interaktioner eller tidsuppfattning. Det kan påverka arbetsuppgifter som kräver långvarigt fokus, strukturerad planering eller frekvent kontakt med kollegor eller kunder. Dessa utmaningar har ingenting med kompetens att göra och med rätt stöd och anpassningar kan många personer med NPF prestera på hög nivå.
Genom ökad kunskap och medvetenhet hos chefer och kollegor kan arbetsplatsen anpassas för att bli mer tillgänglig, inkluderande och effektiv – inte bara för personer med NPF, utan för hela arbetsgruppen. En sådan arbetsmiljö främjar både välmående och produktivitet och gör det möjligt för alla medarbetare att bidra med sin fulla potential.
Du är inte skyldig att informera din arbetsgivare om att du har adhd eller någon annan NPF-diagnos. Det är helt upp till dig om du vill dela med dig av den informationen. Samtidigt är det viktigt att känna till att möjligheten att få stöd och anpassningar på arbetsplatsen förutsätter att arbetsgivaren känner till dina behov.
Enligt Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att anpassa både arbetsmiljön och arbetsuppgifterna för medarbetare med funktionsnedsättning, förutsatt att arbetsgivaren känner till din diagnos och eventuella behov. Skyldigheten uppstår först när arbetsgivaren får kännedom om diagnosen.
För att undvika missförstånd och säkerställa att både du och arbetsgivaren är överens om vilka anpassningar som behövs är det en god idé att dokumentera dem skriftligt. Anpassningarna bör inte inkluderas i anställningsavtalet, utan samlas i ett separat dokument som enkelt kan revideras vid förändrade behov eller arbetsförhållanden.
En välfungerande arbetsmiljö gynnar alla medarbetare – men för personer med adhd och andra NPF-diagnoser kan vissa anpassningar vara avgörande för att kunna prestera, må bra och trivas i arbetslivet. Genom relativt enkla justeringar kan arbetsgivare skapa en mer inkluderande, produktiv och hållbar arbetsmiljö. Här följer några strategier som visat sig vara särskilt effektiva för att underlätta på arbetsplatsen för personer med NPF-diagnoser:
En konkret och skriftlig genomgång av arbetsuppgifter, roller och ansvar minskar risken för osäkerhet och stress. Tydlighet i arbetsförväntningar underlättar både planering och genomförande.
Möjligheten att själv styra arbetstid eller arbeta hemifrån, eller från särskilt avskilda miljöer, kan förbättra koncentrationsförmågan och minska belastningen. Flexibilitet är ofta en nyckel till ökad effektivitet för personer med NPF.
Genom att bryta ner större projekt i mindre, hanterbara delar med klara delmål och deadlines blir uppgifterna mer överskådliga. Det hjälper många att hålla fokus och uppleva tydliga framsteg.
En fysiskt anpassad arbetsplats – exempelvis med skärmade platser, tillgång till tysta rum, eller hjälpmedel som brusreducerande hörlurar – kan ha stor effekt för arbetsro och välmående.
Genom att erbjuda kunskap om NPF, exempelvis via internutbildningar eller externa föreläsare, kan arbetsgivare och kollegor öka förståelsen och minska risken för missförstånd. Medvetenhet skapar trygghet, förbättrar samarbetet och ger alla bättre förutsättningar att snälltolka situationer och beteenden. När kollegor och chefer förstår att vissa reaktioner kan bero på en funktionsvariation snarare än ovilja eller ointresse, stärks arbetsmiljön och kommunikationen på arbetsplatsen.
Appar och verktyg för planering, tidshantering och påminnelser är ofta mycket hjälpsamma. Riksförbundet Attention erbjuder till exempel Självhjälpsguiden – för dig med ADHD på jobbet, med tips på verktyg och strategier.
Att skapa en arbetsplats där alla – oavsett funktionsnedsättning – får rätt förutsättningar, är inte bara en fråga om jämlikhet utan om arbetsgivarens skyldighet enligt lag. Bestämmelser finns i både Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen.
Men det är också en strategi som stärker hela organisationen. Studier visar att inkluderande arbetsmiljöer främjar kreativitet, ökar innovationsförmågan, förbättrar problemlösning och leder till ökad lojalitet bland medarbetare. Att se till att fler kan bidra med sina kompetenser på sina villkor är helt enkelt en klok investering för framtiden.
NPF-diagnoser är funktionsnedsättningar som påverkar hur hjärnan bearbetar information. De vanligaste diagnoserna är adhd, AST (autismspektrumtillstånd), Tourettes syndrom och språkstörning. Tillstånden är närbesläktade och kan förekomma samtidigt hos en och samma person.
Mer information om NPF-diagnoser hos Riksförbundet Attention
Läs mer om hur mångfald påverkar verksamheter i rapporter från Tillväxtverket och McKinsey, eller i artikeln “En inkluderande arbetsplats blir en starkare organisation” hos RISE.
Medlemstidningen Ingenjören har samlat goda råd från Sveriges Ingenjörers chefsjurist Heléne Robson.
Är man skyldig att berätta om sin diagnos när man söker jobb? Sveriges Ingenjörers förbundsjurist Jenny Rosenbaum svarar.
Ungefär 15 procent av befolkningen är neurodivergenta, har en hjärnprofil som skiljer sig från normen. Therése Utsi arbetar med att sprida kunskap om det.