Visselblåsarlagen
Visselblåsare är viktiga för ett samhälle. De kan förhindra korruption, miljöutsläpp, att skattemedel används felaktigt, att produkter som innebär hälsorisker eller säkerhetsrisker släpps ut på marknaden och mycket annat. Därför finns lagstiftning som syftar till att skydda personer som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Visselblåsarlagen infördes år 2021 i Sverige som en implementering av ett EU-direktiv. Lagen, vars fullständiga namn är ”Lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden”, gäller för anställda i både privat och offentlig sektor. Den ger ett skydd mot straff från arbetsgivaren för personer som slagit larm i enlighet med lagen och omfattar alla som kommit i kontakt med verksamheten i ett arbetsrelaterat sammanhang.
Den som larmar får inte missgynnas
Det innebär att den gäller för nuvarande och tidigare anställda men även för inhyrda personer, praktikanter, underleverantörer och arbetssökande. Skyddet gäller även för personer som bistår den rapporterande personen, exempelvis förtroendevalda och skyddsombud. Repressalieförbudet innebär att en arbetsgivare som tagit emot ett larm enligt visselblåsarlagen inte får missgynna den larmande personen till följd av det rapporterade. Som repressalie kan inräknas till exempel omplacering, en utebliven befordran eller uppsägning. Sanktionen för en arbetsgivare som bryter mot repressalieförbudet är skadestånd.
Fog för misstankarna ett krav
För att omfattas av skyddet krävs att den som larmar har fog för sina misstankar om de missförhållanden som larmet avser, det får alltså inte vara grundat på enbart andrahandsuppgifter eller på annat sätt ogrundade misstankar.
Missförhållandena ska också vara av allmänt intresse. Med detta menas att allmänheten ska ha ett legitimt intresse av att missförhållandena kommer fram. Detta kan vara till exempel brott som korruption, förskingring eller miljöbrott. Det kan även vara sådant som rör exempelvis patientsäkerhet eller produktsäkerhet eller på annat sätt en risk för liv och hälsa och miljö. Att en anställd är missnöjd med verksamheten eller de egna arbetsuppgifterna eller villkoren omfattas typiskt sett inte av visselblåsarlagen.
Alla arbetsgivare med minst 50 anställda är skyldiga att ha en intern visselblåsarkanal där de anställda och andra som omfattas av lagen kan rapportera om missförhållanden. Rapportering ska kunna ske muntligen eller skriftligen.
Rapportera internt först
Lagen bygger på att rapporteringen som huvudregel ska ske internt först. Först om larmet inte resulterar i någon förändring inom rimlig tid kan du därefter ha rätt att larma även externt. Då kan du antingen lämna uppgifter för offentliggörande, exempelvis till massmedia, eller vända dig till någon myndighet. Här är det viktigt att det finns fog för misstankarna om det rapporterade eftersom den som larmar med svepande misstankar, i synnerhet om det sker externt, sannolikt gör sig skyldig till brott mot lojalitetsplikten i sin anställning.
Har du frågor?
Du kan alltid kontakta Rådgivningen om du har frågor kring visselblåsning.