Snabba frågor och svar om arbetsrätt

Konkurrensklausuler ska tillämpas restriktivt och får normalt bara användas för tjänstemän som hanterar företagshemligheter i sitt arbete. Det är i princip inte tillåtet med konkurrensklausuler för provanställda och visstidsanställda. Klausulen gäller heller inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

Klausulen måste vara skälig i fråga om omfattning, bindningstid och viten. Du ska också kompenseras ekonomiskt om du på grund av klausulen måste avstå från yrkesarbete. Är klausulen oskälig kan den jämkas eller ogiltigförklaras av en domstol. 

Läs mer om konkurrensklausuler och lojalitetsplikt

För dig som är medlem har vi sammanställt en checklista där du kan se vilka punkter som du bör få med i ditt anställningsavtal.

Logga in för att få tillgång till checklistan.

De flesta avtal – även anställningsavtal kan ingås muntligt. Ett anställningsavtal bör dock alltid ingås skriftligt. Oavsett avtalsform är arbetsgivaren enligt lag skyldig att senast en månad efter arbetet påbörjats ge skriftlig information om alla villkor som är av väsentlig betydelse för ditt arbete.

Har du fler frågor kring ditt anställningsavtal kan du vända dig till vår rådgivning.

Vissa delar är mer förhandlingsbara än andra. Förmåner och lön är exempelvis lättare att förhandla om än sekretessdelen. För en diskussion om dina önskemål och ha tydliga argument förberedda om varför du borde få vad du önskar.

Att avtala bort övertid innebär att du och din arbetsgivare kommer överens om att särskild kompensation för övertidsarbete inte ska utgå. Istället kan eventuell övertid ersättas med fler semesterdagar och/eller en högre lön. Det är viktigt att denna överenskommelse är skriftlig och att du förhandlar om kompensation för bortavtalet övertidsersättning. Vanligtvis kan detta innebära att du får extra semesterdagar, ofta 5 eller ibland 3, och en högre lön.

Det är också viktigt att du har en viss frihet i hur du förlägger din arbetstid. Vi rekommenderar att du ändå håller en logg över den övertid du arbetar, med tanke på arbetsmiljöaspekter. Arbetsgivare kan hantera detta på olika sätt, så det är viktigt att du stämmer av vad som gäller hos din arbetsgivare.

Provanställning innebär att arbetsgivaren fritt, utan krav på saklig grund, kan avbryta anställningen. Du kan normalt vara provanställd i maximalt sex månader. Fortsätter provanställningen längre än så, övergår den automatisk i en tillsvidareanställning.

Kollektivavtal medför en hel del rättigheter och förmåner som saknas annars. Avtalet skyddar och reglerar bland annat intjänande av ålderspension, utfyllnad av sjuklön och föräldralön och hjälper dig om du drabbas av arbetsbrist. Du som medlem får vid arbetsbrist genom kollektivavtalet hjälp och stöd att ställa om och gå vidare till ny anställning. Om din arbetsgivare har kollektivavtal har man som förtroendevald ett starkare skydd och utökade möjligheter till lokalt inflytande på arbetsplatsen.

Allt om kollektivavtal

Som anställd på ett företag utan kollektivavtal måste du själv reglera med din arbetsgivare vilka anställningsvillkor som ska gälla. Det gör du i ditt anställningsavtal.

Arbetar du på ett företag utan kollektivavtal kan du ha bra förmåner i form av en tjänstepensionslösning, löneutfyllnad vid föräldraledighet och årlig lönerevision. Vanligen regleras detta i en policy som arbetsgivaren beslutar om. Det betyder att arbetsgivaren ensidigt och när som helst kan bestämma sig för att försämra villkoren – utan att förhandla med dig.

Det finns en skyldighet enligt lag att anmäla om det på företaget finns risk för övertalighet för minst fem anställda. Detta för att arbetsförmedlingen ska hinna vara förberedda att ta hand om de som eventuellt blir övertaliga. Detta är ett formellt krav och fråntar inte företaget skyldigheten att förhandla om själva organisationsförändringarna och eventuell arbetsbrist. Att en arbetsgivare struntar i eller glömmer att varsla arbetsförmedlingen påverkar inte frågan om saklig grund för uppsägningen.

Läs mer om varsel eller uppsägning

Det första du behöver göra om du blir arbetslös är att säkra din ekonomi. Få veta mer om vad du ska göra i vår checklista - 4 steg för att säkra din ekonomi vid arbetslöshet.

I första hand så ska du kontrollera och se om frågan är reglerad i ditt anställningsavtal, om inte så är det kollektivavtalets regler om uppsägningstider som gäller.

Arbetar du på ett företag utan kollektivavtal har du enligt LAS en månads uppsägningstid, oavsett när anställningen skedde.

Läs mer om egen uppsägning

Läs mer om varsel och uppsägning

Om du omfattas av ett kollektivavtal behöver du kontrollera det i kollektivavtalet. 

Om du inte omfattas av kollektivavtal så är det lagen om anställningsskydd (LAS) som gäller. Om din arbetsgivare vill avsluta din provanställning har du rätt till två veckors varsel. Om du själv vill avsluta provanställningen innan prövotiden löpt ut har du ingen uppsägningstid om du och din arbetsgivare inte särskilt kommit överens om det.  

Läs mer om uppsägning

Lojalitetsplikten innebär kortfattat att du ska vara lojal mot din arbetsgivare genom att sätta arbetsgivarens verksamhetsintressen framför dina egna. Lojalitetsplikten gäller oförändrat under hela anställningen, det vill säga även under din uppsägningstid. Lojalitetsplikten gäller även om du är arbetsbefriad under uppsägningstiden.

Under uppsägningstiden får du exempelvis inte planera eller starta konkurrerande verksamhet. Du får inte heller kontakta kunder eller andra anställda som du senare tar med dig till en ny arbetsgivare eller en egen verksamhet. Arbetsmaterial tillhör oftast arbetsgivaren och är inte något som du kan ta med dig.

Lojalitetsplikten hindrar dig inte att söka nya jobb under uppsägningstiden.

Här kan du läsa mer om lojalitetsplikt

Om du själv vill säga upp dig från din anställning finns det en del saker att tänka på.

Du behöver vara medveten om att trygghetssystem som a-kassa och inkomstförsäkring i huvudsak syftar till att skydda mot ofrivillig arbetslöshet och alltså inte är tänkta för arbetslöshet på grund av egen uppsägning.

Om du bestämt dig för att säga upp dig behöver du ta reda på vilken uppsägningstid du har. Denna anges ofta i ditt anställningsavtal, men du behöver också kontrollera om du omfattas av ett kollektivavtal och i så fall vilken uppsägningstid som gäller i detta.

Uppsägningstiden löper från ett datum ena månaden till samma datum månaden/månaderna efter. Under din uppsägningstid ska dina villkor inte förändras. Du har alltså rätt till din vanliga lön och förmåner. Notera särskilt att du är bunden av lojalitetsplikt och exempelvis inte får försöka rekrytera anställda eller kunder till eventuell ny arbetsgivare.

Många anställningsavtal innehåller sekretess- eller konkurrensklausuler. Sätt dig in i vad dessa innebär så du vet vad som gäller den dagen du slutar.

Här hittar du mer information om egen uppsägning.

Du är skyldig att respektera den uppsägningstid som gäller för dig. Du kan bli skadeståndsskyldig om du inte iakttar uppsägningstiden och lämnar företaget utan att ha kommit överens om det med din arbetsgivare och före din uppsägningstids utgång.

Läs mer om egen uppsägning.

Läs mer om varsel och uppsägning.

När du blir erbjuden ett utköp, eller en överenskommelse om avslut av anställning, är det viktigt att du noggrant överväger villkoren i avtalet. Här är några saker att tänka på:

1. Förhandlingsposition: Normalt sker ett utköp på arbetsgivarens initiativ när de vill avsluta anställningen. Det är viktigt att du är medveten om din förhandlingsposition och vilka rättigheter du har.

2. Villkor: Se till att villkoren för utköpet är tydligt definierade, inklusive eventuell ersättning och uppsägningstid. Du kan förhandla om att bli arbetsbefriad under en del av uppsägningstiden, vilket innebär att du får lön utan att behöva arbeta.

3. Skriftligt avtal: Det är viktigt att alla överenskommelser dokumenteras skriftligt. Detta inkluderar detaljer om ersättning, uppsägningstid och eventuella andra förmåner.

4. Ekonomiska och juridiska konsekvenser: Överväg de ekonomiska och juridiska konsekvenserna av avtalet, inklusive eventuella skatteaspekter. Det kan vara klokt att rådfråga en juridisk expert eller en facklig representant för att säkerställa att avtalet är fördelaktigt för dig.

Läs mer om utköpsavtal

Får du inte din lön på det datum som du brukar så är vår rekommendation att du omgående skickar ett mejl till arbetsgivaren där du skriver att du saknar din lön och att du vill veta varför den inte har betalats in på ditt konto.

Därefter kontaktar du Sveriges Ingenjörer och beskriver vad som hänt och vilket svar du har fått från din arbetsgivare. För en snabbare handläggning är det också bra att du skickar med en kopia på ditt anställningsavtal. Du kan också alltid ringa oss på Rådgivningen på 08-613 80 00.

Läs mer om vad som händer vid konkurs

Läs mer i medlemstidningen Ingenjören om lönegaranti och konkurs:

Vad gör jag om arbetsgivaren inte betalar min lön och går i konkurs?

Om din arbetsgivare gått i konkurs eller går igenom en företagsrekonstruktion och inte kan betala din lön kan du ha rätt till statlig lönegaranti.

Lönegarantin innebär att du kan få ersättning från staten för den lön eller liknande som din arbetsgivare är skyldig dig. Det är konkursförvaltaren eller rekonstruktören som avgör om du har rätt till lönegaranti och vilket belopp du i så fall kan erhålla. Konkursförvaltare och rekonstruktör utses av tingsrätten.

Om du har rätt till lönegaranti är det sedan den 1 februari 2025 Skatteverket som betalar ut din ersättning.

Maxbeloppet för lönegaranti är fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppet ändras årligen. Du kan få lönegaranti i högst åtta månader. Hur länge du kan få lönegaranti beror därför alltså på hur mycket du tjänar.

Läs mer om vad som händer vid konkurs

Läs mer i medlemstidningen Ingenjören om lönegaranti och konkurs:

Vad gör jag om arbetsgivaren inte betalar min lön och går i konkurs?

För att du ska kunna få lönegaranti måste ett konkursbeslut fattas av tingsrätten. Sveriges Ingenjörer kan hjälpa dig med ett konkursansökningsförfarande. Kontakta alltså förbundet om din lön uteblir någon längre tid och tänk på att din fordran inte kommer att omfattas av lönegaranti om den är intjänad tidigare än tre månader innan en konkursansökan ges in till tingsrätten.

För att ett konkursförfarande ska inledas krävs det att din lön uteblivit på grund av din arbetsgivares betalningsoförmåga och inte av någon annan orsak. Fråga alltså din arbetsgivare varför din lön dröjer. Skulle arbetsgivaren av något skäl anse att du inte har rätt till den lön du kräver föreligger en tvist som måste lösas innan ett konkursförfarande kan bli aktuellt. Du kan kontakta Sveriges Ingenjörer om du vill ha hjälp att reda ut tvisten.

Innan en konkursansökan kan ges in måste din arbetsgivare normalt delges en betalningsuppmaning och därefter erhålla en veckas betalningsfrist. För att underlätta och påskynda hanteringen är det därför bra om du redan innan du kontaktar förbundet tar fram en kopia av ditt anställningsavtal samt en kopia av din senast erhållna lönespecifikation. Du måste även kunna precisera vilka lönesummor arbetsgivaren är skyldig dig och när dessa rätteligen skulle ha betalats så sätt gärna samman ett mejl eller annan skriftlig redogörelse innan du kontaktar oss där du har preciserat dessa olika poster.

Läs mer om vad som händer vid konkurs

Läs mer i medlemstidningen Ingenjören om lönegaranti och konkurs:

Vad gör jag om arbetsgivaren inte betalar min lön och går i konkurs?

För att du ska ha rätt till lönegaranti måste din fordran ha förmånsrätt.

Förmånsrätt gäller för lönefordringar som du tjänat in tre månader innan en konkursansökan lämnades in till tingsrätten.

Förmånsrätt gäller även för lönefordringar som tjänats in i tiden mellan konkursansökan och tingsrättens beslut om konkurs samt även för lön och uppsägningslön för den första månaden efter konkursbeslutet.

Normalt säger konkursförvaltaren upp arbetstagaren på grund av arbetsbrist i och med konkursen och arbetstagaren blir arbetsbefriad efter den inledande månaden av konkursen. Eventuellt ytterligare uppsägningslön omfattas i denna situation av lönegaranti som längst för uppsägningstid som beräknats enligt 11 § lagen om anställningsskydd. Du måste vara aktivt arbetssökande och alltså anmäld till arbetsförmedlingen för att ha rätt till lönegaranti under arbetsbefriad uppsägningstid. Blir du uppsagd bör du alltså omedelbart anmäla dig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. Du får lönegarantiersättning för fordran på uppsägningslön endast till den del du inte har nya inkomster som täcker din förlust.

Om du under uppsägningstiden, efter den inledande månaden av konkursen, istället fortsätter utföra arbete anses du arbeta för konkursboet och den fordran du då har anses utgöra en så kallad massafordran som ska betalas av konkursboet.

Läs mer om vad som händer vid konkurs

Läs mer i medlemstidningen Ingenjören om lönegaranti och konkurs:

Vad gör jag om arbetsgivaren inte betalar min lön och går i konkurs?

Semesterlagen är en social skyddslagstiftning som tillkommit för att garantera arbetstagarna tid för vila och återhämtning. Det ligger också i arbetsgivarens intresse, bland annat för att undvika olyckor och felbedömningar som kan bli följden av ”uttröttade” medarbetare.

En av grundtankarna i semesterlagen är att semestern ska tas ut med fyra sammanhängande veckor under tiden juni-augusti, så kallad huvudsemester.

När du har semester, oavsett när på året den inträffar, har du rätt att vara helt ledig från ditt ordinarie arbete. Tyvärr förekommer det att arbetsgivare vill att arbetstagare ska vara nåbara under sin semester antingen genom att ha sin arbetsmobil påslagen eller genom att ta med arbetsdatorn och hålla koll på mejlen även över påsk-, jul- och sommarsemester.

Du är inte skyldig att vara nåbar på din semester eller att finnas ”standby”. Det kan bedömas som någon form av beredskap och då kan du inte samtidigt ha semester. Se till att du inte går med på att ”halvjobba” på semestern – det ger ingen riktig avkoppling och är inte heller något som arbetsgivaren har rätt att fordra av dig.

Lyssna gärna på Ingenjörspoddens avsnitt om semester för att höra hur  Jenny Rosenbaum och Rickard Levin resonerar kring tillgänglighet under semestern.

Tanken med semesterlagen är inte att man ska behöva kolla mejl eller svara i telefon. Utgångspunkten är att semestern ska ge vila och rekreation.

Läs mer om semester

Under semestern, oavsett när på året den infaller, har du rätt att vara helt ledig. Semesterlagen är en skyddslag vars syfte är att garantera dig en period för vila och återhämtning.

Arbetsgivaren kan dock när verksamheten kräver det dra in redan utlagd semester. Du kan alltså inte säga nej om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att komma in och arbeta. Skulle du drabbas av ekonomisk skada på grund av arbetsgivarens åtgärd har du alltid rätt att kräva att arbetsgivaren ersätter dig för denna. Om arbetsgivarens åtgärd är obefogad kan du dessutom ha rätt till skadestånd oavsett om du drabbats av någon ekonomisk skada.

Om det skulle uppstå en sådan situation bör du ta kontakt med Akademikerföreningen på arbetsplatsen eller Sveriges Ingenjörers rådgivning för att få hjälp med att utreda om din arbetsgivare haft tillräckliga skäl för att återkalla din semester.

Om du blir sjuk under din semester ska sjukdagarna inte räknas som semesterdagar. Med sjuk menas att du inte skulle ha kunnat arbeta under hela den dagen eller de dagarna om du inte hade haft semester.

Du måste snarast anmäla till din arbetsgivare att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. De semesterdagar du har kvar på grund av att du varit sjuk ska läggas ut vid senare tillfälle, om du inte går med på annat.

Det är viktigt att du anmäler sjukdom snarast till arbetsgivaren så att du får sjuklön för de dagar du har varit sjuk. Tänk på att du måste ha sjukintyg om du är sjuk mer än 7 dagar.

Tänk även på att du inte kan kräva att få förlänga din semester med ersättningssemestern i omedelbar anslutning till den tidigare semesterledigheten.

Arbetsgivaren får inte lägga ut semester under uppsägningstiden utan ditt medgivande. Om semestern redan har lagts ut vid uppsägningstillfället har du rätt att få semestern upphävd om uppsägningen grundats på arbetsbrist. Om du däremot själv sagt upp dig eller om du blivit uppsagd av personliga skäl kan du dock inte kräva att den redan utlagda semestern upphävs.

Skyddet mot semesterförläggning under uppsägningstid gäller bara under sex månader. Har du längre uppsägningstid kan arbetsgivaren alltså lägga ut semester under den del av uppsägningstiden som överstiger sex månader.

Enligt semesterlagen har alla medarbetare som anställts före 1 september rätt till minst 25 dagars semester per semesterår (1 april–31 mars). Genom kollektivavtal eller enskilt avtal kan man ha avtalat om fler semesterdagar. Medarbetare som anställts efter 31 augusti har rätt till fem dagars semester. I vissa kollektivavtal och hos vissa arbetsgivare har man istället valt att ha kalenderår det vill säga 1 januari–31 december som semesterår.

Man skiljer dock mellan rätt till ledighet och rätt till betald ledighet. Lagen utgår från att man tjänar in semesterdagar första året och tar ut dem först året därpå. Enligt lagens och de flesta kollektivavtals regler har man alltså bara rätt till obetald semester första året. En hel del arbetsgivare erbjuder dock nyanställda förskottssemester. Det innebär att nyanställda får betald semester redan första året. Arbetsgivaren bestämmer då hur många förskottssemesterdagar som erbjuds. Säger medarbetaren själv upp sig inom fem år från utbetalningen av förskottssemesterlönen blir denne återbetalningsskyldig för dessa dagar. Säger arbetsgivaren upp medarbetaren på grund av arbetsbrist efterskänks dagarna däremot.

De allra flesta arbetsgivare brukar försöka tillgodose medarbetares semesterönskemål så långt det går. Är det inte möjligt så bestämmer arbetsgivaren förläggningen. Den enda begränsningen är att man som anställd enligt huvudregeln har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Man kan alltså önska men inte kräva att få vara ledig i februari.

Du ska inte få en sämre löneutveckling på grund av att du är eller varit föräldraledig. Du ska lönesättas som om du vore i tjänst. Föräldraledighetslagen innehåller ett förbud mot missgynnande av föräldralediga bland annat vad avser lön och andra anställningsvillkor.

Läs mer om föräldraledighet och missgynnandeförbud

Du har i normalfallet rätt att gå tillbaka till samma, eller om den inte finns kvar på grund av exempelvis omorganisation, till en liknande tjänst.

Läs mer om föräldraledighet

Föräldrapenningen kan kompletteras med föräldralön/föräldraledighetstillägg i kollektivavtalet. Den betalas av arbetsgivaren och ersättningen är beroende på villkoren i ditt kollektivavtal.

Kollektivavtal hittar du här

Ansökan om föräldraledighet bör göras minst två månader innan den planerade ledigheten. Det är viktigt att ansökan är skriftlig och att det framgår tydligt vilken period och omfattning du ansöker om. Kontrollera gärna om din arbetsgivare har en specifik blankett för ansökan. 

Läs mer om föräldraledighet

Enligt studieledighetslagen har du alltid rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Studierna behöver inte ha någon anknytning till din anställning. Du väljer helt fritt vad du vill studera. Utbildningen måste dock följa en fastställd studieplan - du har alltså inte rätt till ledighet för självstudier. Tjänstledighet ska beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett hur lång tiden är. Du har enligt lagen även rätt till ledighet för deltidsstudier. Ledigheten ska då omfatta den tid du behöver för studierna. Du är arbetsskyldig under den tid du inte studerar vid deltidsstudier.

Det krävs alltid att arbetsgivaren har beviljat din ledighet för att den ska börja gälla. Arbetsgivaren har rätt att skjuta den begärda ledigheten på framtiden om en senareläggning av ledigheten kan motiveras av verksamhetsskäl. Observera att andra regler kan gälla för det fall kollektivavtal gäller på din arbetsplats.

Se till att du inkommer med din ansökan om studieledighet i god tid. Då ökar dina möjligheter att få ledigheten beviljad till studiestarten. Om du är osäker på om du kommer att komma in på den utbildning som din begäran om studieledighet avser kan du villkora din ansökan genom att ange att du önskar tjänstledighet under förutsättning att du kommer in på den sökta utbildningen.

Läs mer om tjänstledighet

Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ger dig som varit anställd längre än sex månader eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren rätt till tjänstledighet under maximalt sex månader för att pröva att driva egen verksamhet. Även du som redan driver verksamhet vid sidan av din anställning har rätt att vara ledig för att driva verksamheten vidare på heltid. Den egna verksamheten får inte konkurrera med din arbetsgivares verksamhet och din ledighet får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.

Exempel på väsentlig olägenhet är att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas på sedvanligt sätt eller att det på grund av ledigheten uppstår betydande obalanser i arbetet. Större kostnadsökningar räknas också som väsentlig olägenhet. De normala kostnader som uppstår då arbetsgivaren anställer en vikarie kan inte betraktas som väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.

Du ska anmäla att du önskar ta ut ledighet minst tre månader före ledighetens början och har rätt till ett beslut från arbetsgivaren en månad efter din anmälan.

Rätten till ledighet är begränsad på så att den enbart omfattar en sexmånadersperiod hos en och samma arbetsgivare.

Läs mer om tjänstledighet