Avtalsrörelsen – så funkar det
Vad är en avtalsrörelse och hur fungerar det när man förhandlar fram innehållet i kollektivavtalen? Här reder vi ut begreppen och processen för avtalsrörelsen.
Under en avtalsrörelse förhandlar fackförbund och arbetsgivare på central nivå om både befintliga och nya anställningsvillkor för olika branscher. Avtalsrörelser sker återkommande och genomförs övergripande enligt följande: beslut om avtalsinriktning, utbyte av yrkanden/krav, centrala förhandlingar och tecknande av branschavtal.
Under avtalsrörelsen förhandlas och beslutas det också om det så kallade märket. Läs mer om märket
Avtalen tecknas för det mesta för en avgränsad tidsperiod, oftast tre år, men ibland kortare. Inom offentlig sektor är kollektivavtalen så kallade tillsvidareavtal.
Efter att nya avtal tecknats påbörjas lokala förhandlingar på arbetsplatserna.
Om parterna under en avtalsrörelse inte kommer överens innan avtalsperioden löper ut, inträder ett så kallat avtalslöst tillstånd. Då råder inte längre fredsplikten och parterna kan varsla om konfliktåtgärder.
Om förhandlingar drar ut på tiden och avtalen löper ut – vad händer då?
Hur effektiv är den svenska modellen egentligen?
Vad är kollektivavtal?
Kollektivavtalen kompletterar svensk lagstiftning, som bara anger en miniminivå, gällande till exempel semesterdagar, arbetstider och föräldraledighet. Dessutom omfattar kollektivavtalen bland annat rätten till lönesamtal och tjänstepension. Du får alltså bättre arbetsvillkor på din arbetsplats när det finns ett kollektivavtal.
Kollektivavtalen omförhandlas regelbundet mellan arbetsgivare och fackförbund i så kallade avtalsrörelser. Sveriges Ingenjörer tecknar nästan 90 kollektivavtal.
Varför omförhandlas kollektivavtal?
Kollektivavtal omförhandlas för att löpande utveckla arbetsvillkoren och för att regelbundet anpassa avtalen till industrins konkurrenskraft, svensk sysselsättning och inflation.