Så använder du lönestatistiken
Hur fungerar vår lönestatisk, vad betyder begreppen och hur använder man bäst Saco lönesök? Detta får du svar på här.
Så fungerar Saco lönesök
I lönedatabasen Saco lönesök kan du som medlem i Sveriges Ingenjörer jämföra din lön med andra ingenjörslöner. Använd statistiken i syfte att få rätt lön. Med Saco lönesök kan du göra lönejämförelser av ingångslöner och löneutveckling, både för din egen utbildning och yrke och för andra yrkesgrupper. Du kan titta på löner för enbart medlemmar i Sveriges Ingenjörer men också inkludera de övriga 18 förbund som ingår i Saco lönesök.
I Saco lönesök hittar du medellöner och uppgifter om lönespridning för olika åldersgrupper, examensår, utbildningar, befattningar, regioner och arbetsmarknadssektorer. Dessutom finns löneuppgifter från offentliga arbetsgivare. Statistiken presenteras i tabeller och olika typer av diagram (boxplot, stapel, linje).
Lönestatistikdatabasen omfattar uppgifter från den årliga löneenkäten som förbunden gör. När du kommer till Saco lönesök hamnar du automatiskt på data gällande medlemmar i Sveriges Ingenjörer. Du väljer själv urvalsvariabler. Diagram och statistiktabeller kan sparas som pdf-fil, e-postas eller skrivas ut.
- Gör urval och välj presentationssätt
Till vänster i den blå listan gör du dina val och till höger väljer du presentationssätt. Klickar du på ”visa fler presentationssätt” får du fler valmöjligheter. - Begränsa dina val
Tänk på att inte göra din sökning för detaljerad. Ju fler val du gör desto mindre blir urvalet. Blir underlaget för litet får du besked om det. - Välj lön med eller utan förmåner
Det förinställda läget när du startar en sökning är totallön. I den ingår bonus och olika förmåner som exempelvis subventionerad lunch eller tjänstebil. Överst i den grå tabellen kan du klicka på ”fast lön” för att se lön utan rörlig lön och förmåner. - Välj sektor
Du kan starta din sökning med att ange arbetsmarknadssektor, alltså om du arbetar i ett privat bolag, inom stat, kommun eller region. Det gör du överst i den blå listan till vänster. - Övertidsersättning eller inte
Det är också viktigt att du anger om du har rätt till övertidsersättning eller inte, det påverkar också lönen. - Ange befattning
Det är viktigt att ange befattning eftersom det påverkar lönen mycket. Klicka på befattning i den blå listan. - Jämför din lön i ett diagram
Du kan också skriva in din egen lön och se hur den ligger till i jämförelse med det urval du har gjort. Välj ”Skriv in och visa egen lön i diagram” under tabell och diagram. - Se arbetsgivarens statistik
Om du är anställd i offentlig sektor kan du också söka i statistik som arbetsgivarna har rapporterat. Välj ”Löner från arbetsgivare” överst på sidan. Där används andra befattningar än i löneenkäten och kan ge dig en bättre jämförelse. För anställda i kommuner och regioner är det lönerna för 2020 som finns i databasen nu. Den uppdateras med lönerna för 2021 under våren. - Lön på första jobbet
Är du alldeles i början av din karriär kan du välja ”Första jobb” högt upp på sidan. Den visar löner för medlemmar som tog examen 2020 eller 2021. Du kan ange om du är civil- eller högskoleingenjör, vilken sektor du arbetar i och i vilken region i landet. - Chef, konsult eller anställd i högskolan
Det finns ytterligare val som du kan göra beroende på typ av tjänst och befattning. Är du chef kan du välja bland fem olika chefsnivåer. Är du konsult kan du söka bland fyra olika typer på konsulter. Om du arbetar inom högskolan finns det tio olika befattningar att välja mellan.
Så räknar vi fram ingångslönerna
Normalt sett räknas ingångslönen fram genom att titta på föregående års utfall. Här delas gruppen in i civil- respektive högskoleingenjörer. Sedan utgår vi från samtliga sektorer sammantaget. Rekommendationen utgår sedan från den övre kvartilen inom respektive utbildningsgrupp som sedan räknas upp med förväntad inflation för det kommande året.
Insamling
Underlaget till lönestatistiken samlas in med hjälp av en enkät till Sveriges Ingenjörers alla yrkesverksamma medlemmar (ej egenföretagare) bosatta i Sverige.
Användning
Lönestatistiken används som underlag och informationskälla vid såväl centrala som lokala löneförhandlingar. Enskilda medlemmar kan informera sig om marknadslöneläget för t ex olika civilingenjörs- och högskoleingenjörs-kategorier verksamma inom olika arbetsmarknadssektorer, branscher, regioner, arbetsområden och befattningsnivåer. Statistiken får en allt större acceptans och spridning på arbetsmarknaden, även många arbetsgivare använder den som informationskälla.
Lönestatistiken redovisas per examensår eller födelseår. Merparten av individerna i underlaget går i princip direkt från gymnasiet till studier på högskolan vilket innebär att de flesta nyexaminerade är ungefär lika gamla. I statistiktabellerna kan inte utläsas om det i underlaget finns individer som tagit examen senare och som kan ha relevant arbetslivserfarenhet innan examen togs. Det kan därför vara lämpligt att även titta på statistiken fördelad per födelseår som komplement.
Redovisning av statistiken
Statistiken på Sveriges Ingenjörers hemsida redovisas i första hand i en lönestatistikdatabas, Saco lönesök, där man kan göra egna sökningar och skapa lönetabeller utifrån ett antal olika urvalskriterier.
Sveriges Ingenjörers lönestatistik avser total månadslön om ingenting annat anges.
I lönebegreppet total månadslön ingår:
• Fast månadslön
• Rörlig lön, genomsnittligt per månad (t ex bonus, provision, resultatlön)
• Förmåner, genomsnittligt per månad (t ex bilförmån, lunchförmån)
I lönestatistiken ingår inte:
• Särskild övertidsersättning
• Traktamenten
• Restidsersättning
• Semesterersättning
I lönestatistikdatabasen kan man även se lönestatistik baserad på enbart fast månadslön och det går också att ta fram statistik uppdelad på de som har rätt till, respektive inte rätt till, övertidsersättning. Statistiken är fördelad på examensår eller födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan.
Medelvärde (Aritmetiskt medelvärde):
Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observa-tioner. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull.
Median:
Delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observa-tioner är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre.
Kvartiler:
Delar materialet i fyra lika stora delar, första, andra och tredje kvartil.
Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen är den lön där 25 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen är den lön där 75 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 25 procent av lönerna är högre.
Percentiler:
Delar materialet i tio lika stora delar, 10:e, 20:e…….. och 90:e percentil.
Median och 50:e percentil är samma sak. 10:e percentilen är den lön där 10 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 10 procent av lönerna är högre.