Gymnasieelever på natur och teknik missgynnas av betygsystemet

– Valet av gymnasieprogram blir i praktiken ett strategiskt spel, som leder till att många högpresterande elever väljer bort natur och teknik för att öka sina chanser till attraktiva högskoleutbildningar, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Just nu funderar tiotusentals femtonåringar över sitt gymnasieval. För många är valet svårt. Många gillar matematik och teknik, tycker om att lösa problem och vill göra något meningsfullt. Naturvetenskaps- eller teknikprogrammet känns naturligt, men kompisar och diskussionsforum hävdar att natur är svårt, att kraven är höga och att det är smartare att välja ett program där det är lättare att få höga betyg. ”Om det behövs särskilda behörigheter kan man ju alltid komplettera senare”, är ett vanligt argument.

Få kompletterar senare

Enligt data från Ungdomsbarometern överväger fyra av tio elever att välja natur- eller teknikprogrammet, men 2024 var det bara drygt 21 procent av alla elever på gymnasiets första år som gick på något av dessa program. Möjligheten finns att komplettera senare via komvux eller tekniskt basår, men i praktiken är det få som gör det.

Detta går på tvärs mot regeringens ambitioner att öka andelen elever som väljer naturvetenskaps- och teknikprogrammen till gymnasiet från 21 till 25 procent till 2035. Hittills har fokus till stor del legat på att främja barns teknikintresse.

– Att fokusera på teknikintresset kommer inte att räcka. Idag är det många naturvetenskapligt och tekniskt intresserade ungdomar som väljer bort denna väg på gymnasiet för att maximera sina betyg, säger Johan Kreicbergs.

Sveriges Ingenjörer anser därför att tre olika vägar för att korrigera betygssystemet måste utredas:

• Ge extra meritvärde för natur- och teknikprogrammen vid ansökan till högskolan
• Bevara meritpoängen för matematik för att uppmuntra fördjupning
• Vikta betygen i matematik och fysik, så att dessa ämnen får större betydelse i slutbetyget