Biogas och vätgas i skön förening minskar utsläppen
I takt med att de globala växthusgasutsläppen fortsätter att öka blir behovet av en omställning till förnybara energikällor allt större. Energikällor som vind och sol ställer krav på att stabilisera elnätet. En teknik som prövas är att använda el när den är billig och producera vätgas med elektrolys, som sedan injiceras in i en rötkammare för biogas. Just en sådan modifierad rötgaskammare finns på Tekniska verken i Linköping.
Vätgasen reagerar med koldioxid i kammaren och omvandlas till metan med hjälp av mikroorganismer som finns naturligt i rötkammaren. På det sättet höjs metanhalten i biogasen, vilket gör den till ett mer effektivt och energirikt bränsle. På fackspråk heter det metanisering.
Stina Thavelin, som läst teknisk biologi och en master i industriella bioprocesser blev förra året studentmedarbetare på det kommunala bolaget Tekniska verken. Där jobbade hon en dag i veckan tillsammans med kemister och ingenjörer. Och då väcktes intresset för ”stora tankar med illaluktande ämnen”, som hon beskriver det. Det var där hon skulle skriva sitt examensarbete.
Mycket av arbetet var handfast. Tre experimentkammare byggdes upp: två användes för experiment och en tredje var referens. Först förbereddes de i två veckor och sedan följde nio veckors testning.
– Jag har matat dem varje vardag för att de ska må bra, säger Stina Thavelin som fått Sveriges Ingenjörers miljöstipendium för sitt arbete.
Miljöstipendierna är en överenskommelse mellan Sveriges Ingenjörer och Linköpings Universitet som går till exjobb med fokus på hållbar utveckling. I Linköping har Stina Thavelins arbete och sex andra exjobb fått 50 000 kronor vardera.
Högst upp i rötkammaren finns ett område där gas samlas. Hennes examensarbete gick ut på att cirkulera gasen i toppen av kammaren för att på det sättet utnyttja vätgasen optimalt.
Lovande resultat
Resultaten var lovande. Stina Thavelin hittade i sina försök en avvägning mellan recirkulerad gas i kammaren och tillförd vätgas som gjorde att nästan 100 procent av vätgasen utnyttjades. Dessutom steg metanhalten – vilket är det processen syftar till – från 66,9 procent till 73,2 procent.
– Det är nödvändigt att få upp metanhalten för att det ska bli lättare att använda det metan som produceras i rötkammaren, säger Stina Thavelin.
För att använda metan som drivmedel i lastbilar till exempel behövs 100 procent metan. Metanet kan också användas till att göra flytande biogas, som spås få en stor användning i framtida fartyg.
Stina Thavelin är nöjd med sin utbildning och har nu fått ett jobb i sin hemstad som ligger i linje med hennes inriktning. Snart börjar hon jobba på Gasum i Linköping som bland annat producerar flytande biogas.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap.