Återvinning räcker inte när plasten ska bort ur kretsloppet
Förra året slängde hushållen i Göteborg över 16 000 ton plastförpackningar. Av detta gick 71 procent till förbränning, vilket resulterade i cirka 31 000 ton koldioxidutsläpp.
I Sverige kommer 7 procent av alla koldioxidutsläpp från förbränning och av dem är 90 procent från plast. Att minska andelen plast i kretsloppet leder alltså till stora utsläppsminskningar.
Examensarbetet, som skrivits av Lovisa Årebäck, tar sin utgångspunkt i EU:s nya förordning om förpackningar och förpackningsavfall (Packaging and Packaging Waste Regulation, PPWR). Förordningen ska införas i Sverige och Naturvårdsverket jobbar med att reda ut ansvarsfördelningen.
I sitt examensarbete har Lovisa Årebäck kartlagt materialflöden, avfallsprognoser och även beräknat koldioxidutsläppen från de plastförpackningar som går till förbränning i en avfallsanläggning i Göteborg.
– Efter ett år på mitt masterprogram kände jag verkligen att ville skriva om avfall och jag började kontakta myndigheter och företag, säger Lovisa Årebäck.
Hon fick napp hos en enhetschef på den kommunala förvaltningen Kretslopp och vatten som ville ha ett bra beslutsunderlag om förpackningar och avfall i plast.
Användningen av plast har aldrig minskat
Om inget görs riskerar konsumtionen per person och år att öka mer ytterligare 6 kilo fram till 2030. Ett riktigt lyckat införande av den nya EU-förordningen tillsammans med en rad andra åtgärder kan i stället minska förbrukningen med 10 kilo per år och person, enligt examensarbetet.
– Vi har aldrig någonsin minskat vår förbrukning av plastförpackningar. Den ökar hela tiden. Därför måste man jobba aktivt med avfallsminskningen. Det händer ju inte av sig självt, säger Lovisa Årebäck som fått Sveriges Ingenjörers Miljöstipendium för sitt exjobb.
Miljöstipendierna är en överenskommelse mellan Sveriges Ingenjörer och Chalmers tekniska högskola som går till exjobb med fokus på hållbar utveckling. I Göteborg har Lovisa Årebäcks arbete och nio andra exjobb fått 50 000 kronor vardera.
– Göteborgs nuvarande strategi kommer inte att räcka för att nå de redan beslutade målen och inte heller de kommande målen i EU:s förordning, konstaterar hon.
Men förordningen som införs i januari 2026 kommer att innebära konkreta förändringar i vardagen. En matbutik med mer än 400 kvadratmeters försäljningsyta måste avsätta 10 procent av ytan till varor som säljs utan plastförpackningar. Lovisa Årebäck tror att det kommer att innebära förändringar i frukt- och grönsaksdiskarna i många affärer. Påfyllningsstationer för varor i lösvikt kommer också att dyka upp.
Det finns också mycket som den enskilde kan göra, förstås. För tanken är ju att minska inflödet av plastförpackningar.
Man kan till exempel beställa färre produkter on line, läsa på förpackningar hur de ska sorteras, alltid panta sina PET-flaskor, är några av Lovisa Årebäcks ingångar. Det måste också bli enklare att sortera sopor i flerbostadshus
Hon är själv djupt övertygad om att vi måste göra något åt plastförpackningarna, även om hon ser fördelarna.
– Plast är så bra. Det är lätt, tätt och hygieniskt. Det är så enkelt att bara använda mer.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap.