Bli medlem
Sveriges Ingenjörer

Detta är kemin bakom färgerna i fyrverkerier

Snart lyser fyrverkerierna upp himlen på nyårsafton. Har du funderat på hur de klara färgerna blir till? Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand med bakgrund som pyrotekniker förklarar vilka ämnen som skapar färgerna och hur en fyrverkeripjäs ser ut inuti.
Nyheter
2025-12-29
Alla färger har sin egen kemi. Foto: Vernon Raineil

Det hela började på Chalmers under 1990-talet då Ulrika Lindstrand läste kemiteknik och engagerade sig i föreningen Pyrot som ägnade sig åt att skjuta fyrverkerier. Hobbyn ledde så småningom under en tid till ett jobb på Göteborgs Fyrverkerifabrik och arbete under Stockholms Vattenfestivals fyrverkeritävlingar som också var SM i fyrverkeri.

Kemin bakom färgerna

  • Blått – kopparklorid och andra kopparföreningar
  • Rött – strontiumnitrat (förr användes kadmium)
  • Grönt – bariumsalter, oftast bariumnitrat
  • Vitt – magnesium, aluminium, titan
  • Guld – järn eller kolpulver
  • Knallar – svartkrut, flashpulver (som även skapar stark ljusblixt)
  • Tjutande ljud – skapat av ett litet hål i en kula där luften kan rusa ut när kulan brinner

Hur skjuts fyrverkerier upp?

Professionella fyrverkerier använder plast- eller metallrör så kallade ”mörsare” som riktar pjäsen när den skjuts upp. Pjäsen drivs upp ur röret med en kastladdning.

Hur är en fyrverkeripjäs sammansatt?

Kastladdningen sitter längst ner och driver pjäsen upp på himlen. Pjäsen är ofta sfärisk, gjord av papp och uppbyggd av två halvor. På väg upp på himlen brinner en fördröjningsstubin som till slut når en separationsladdning mitt i den sfäriska pjäsen. Runt laddningen lägger man de små metallpulverkulorna – färgerna – i det mönster man vill ha dem. Kulorna kallas ”stjärnor”. För att stjärnorna inte ska flytta på sig under uppskjutningen stabiliseras innehållet ofta med riskorn, som också kan vara en del av separationsladdningen.

När separationsladdningen detonerar antänds pjäsens innehåll och effekterna syns på kvällshimlen.

Förr innehöll proffspjäserna ofta metaller som idag är förbjudna och höljena var ofta av plast. Mycket är numera ersatt av mindre skadliga ämnen.

Hur farliga är fyrverkerier?

De är högexplosiva. Man ska aldrig försöka skapa sina egna fyrverkerier. Det enda rätta är att köpa färdiga, säkra lådor och så kallade tårtor med ett enda ställe att tända. Ulrika Lindstrand tycker inte det är värt pengarna att köpa enskilda raketer gjorda för privatpersoner. De är dessutom osäkrare än tårtor att hantera och ofta gjorda i plast, som sprids brett i naturen vid explosionen.

Håll stort säkerhetsavstånd och gå inte fram till en pjäs som inte antänts: det kan ta längre tid än du tror.

Innan du skjuter fyrverkerier

  • Ta reda på vilka lokala regler som gäller innan du skjuter dina pjäser.
  • Visa hänsyn till djur och människor.
  • Alkohol och högexplosiva pjäser är ingen bra kombination.

Allt på plats?

Njut av fyrverkerierna på samma sätt som de före dig har gjort i över 1000 år!

Ulrika Lindstrand, pyrotekniker och ordförande för Sveriges Ingenjörer.