Växter sanerar marken från skadliga evighetskemikalien PFAS
De syntetiska PFAS-ämnena som funnits sedan 1950-talet är mycket användbara för sin förmåga att stöta bort vatten, fett och smuts. Därför finns de bland annat i smink, pappersförpackningar, jackor och brandsläckningsskum.
Just det sistnämnda har blivit mycket uppmärksammat i Revinge i Skåne. Där har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) haft utbildningar i att släcka bränder och sedan 1980-talet har brandsläckningsskummet innehållit PFAS . Skummet som använts har lett till höga halter av PFAS i jorden och i grundvattnet. Eftersom PFAS har kopplats till bland annat cancer och minskad fertilitet är intresset stort för att få bort kemikalierna ur jorden.
Klara Engblom och Maja Mårtensson har i sitt exjobb från civilingenjörsutbildningen i ekosystemteknik på Lunds tekniska högskola undersökt hur Vide kan bidra till att dra upp kemikalierna ur marken – en form av växtsanering eller fytoremediering som fackspråket benämner det.
Deras examensarbete har fått stöd av Sveriges Ingenjörers Miljöfond. Miljöstipendierna är en överenskommelse mellan Sveriges Ingenjörer och Lunds Tekniska Högskola och går till exjobb med fokus på hållbar utveckling. I Lund har deras och nio andra examensarbeten fått 50 000 kronor vardera.
Klara Engblom och Maja Mårtensson konstaterar att många andra vetenskapliga undersökningar av växters förmåga att sanera PFAS ägt rum under kontrollerade former i kruka. Deras examensarbete skedde mycket i fält. Vid ett tillfälle grävdes ett helt träd upp med rötterna av en grävmaskin de hade hyrt för ändamålet. Att jobba så handfast var ett medvetet val för båda två.
– Först och främst kom jag fram till att jag ville jobba med någonting konkret och föroreningar är just det, säger Klara Engblom.
De tog prover på en mängd växtdelar, vatten och jord i ett område planterat med Vide på Revinges förenorenade mark.
Mest PFAS i löven
– Högst koncentration hittades i löven på hösten, men den var mindre i de löv vi plockade upp på våren, berättar Maja Mårtensson.
När löven förmultnar återgår sannolikt PFAS till jorden.
– Därför rekommenderar vi att ta hand om löven på hösten för att minska halterna i jorden, konstaterar Klara Engblom.
Jämfört med andra växter verkar Vide vara bra på att sanera PFAS. Men det tar lång tid: bara en liten andel av PFAS i marken följer med upp i växten och det kan ta många år att sanera marken. De konstaterar att det finns andra metoder för att hantera PFAS i mark och att det pågår mycket forskning. Det som rekommenderas är en kombination av tekniker.
För att få bort PFAS ur växtmaterialet kan det brännas, men då måste det ske vid en tillräckligt hög temperatur och som ofta är högre än i vanliga kraftvärmeverk.
– Om man behandlade löven som farligt avfall skulle de brännas i högre värme, även om löven innehåller halter av PFAS som ligger under gränsvärdet, säger Klara Engblom.
PFAS är inte bara en förening utan mer än tiotusen. Det går att förbjuda en variant, men det räcker inte.
– Det som krävs är ett förbud av hela gruppen av föreningar, om det ska få någon effekt på utsläppen i miljön, säger Maja Mårtensson.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap.