Mer kunskap om immaterialrätt

_{Skärmdump från Altinget.se}

Klicka här för att läsa artikeln på Altingets debattsida

Omkring 80 procent av företagens värden är immateriella tillgångar, enligt Patent- och registreringsverket. Immateriella tillgångar omfattar i huvudsak patent, varumärken och upphovsrättigheter samt är företagens intellektuella kapital.

Detta är investeringar som riskerar att gå förlorade om de inte hanteras rätt. Därför behöver Sverige en nationell strategi på immaterialrättsområdet och ett kompetenscentrum i immaterialrätt.

Näringslivet utvecklas snabbt. Tjänster och kunskap blir en allt större del av företagens affär. Nya företag, marknader och samarbetsformer skapas. Globalisering och digitala lösningar skapar helt nya förutsättningar. Stora belopp investeras i forskning, innovation och kompetensutveckling. Investeringar som behöver förvaltas, kommersialiseras och skyddas.

Det ställer helt nya krav på kunskap, strategi och avtalsformer för hantering av immateriella tillgångar. Kunskapsbristen i Sverige på området är akut. 

Massiva satsningar görs på forskning och utveckling (FoU) i Kina, Japan, Sydkorea och Indien följt av stora insatser för att skydda resultatet i form av immateriella tillgångar. Storbritannien har en minister med särskilt ansvar för just immaterialrätt.

I vårt grannland Finland arbetar man för fullt med att ta fram sin andra nationella immaterialrättsstrategi och ett nationellt kompetenscentrum är inrättat. Detta kunskapscenter är en samverkan mellan fem olika universitet med hög kompetens på området. Genom ett sådant center skapas en kunskapshub, som inte bara medför hög kvalitet på deras forskning utan också bidrar till att höja kompetensen i hela samhället.

Sverige och svenska företag har under lång tid visat att vi har förmåga att omvandla kunskap och innovationer till bestående värden. Vi lyfts i rankingar av bland annat World economic forum och World intellectual property organisation som ett av världens mest innovativa länder.

Men risken är stor att omvärlden springer om oss, inte minst om vi inte gör medvetna val kring exempelvis patent. För att säkra värdet och avkastning på våra forskningsinvesteringar krävs kunskap och förmåga på immaterialrättsområdet.

Trots detta är okunskapen i Sverige fortsatt stor, både hos företag och i politiken. Sverige halkar efter och rättighetshavare riskerar att gå miste om ersättning och svenska företag riskerar förlora sin konkurrenskraft och sina immateriella tillgångar. Därför krävs handling och offensiva insatser för att tillvarata uppfinnares, kreatörers, ingenjörers och svenska företags intressen. 

Vi har träffat näringsdepartementet och berättat om behovet av ett initiativ. Ett initiativ där näringsministern Ibrahim Baylan (S) kan kraftsamla och ena de olika parter och intressen som finns för att värna Sverige och svensk konkurrenskraft. Det behövs ett nationellt kompetenscentrum för immaterialrätt, för vilket Finlands skulle kunna stå som modell.

Vi tre parter står bakom och vill tillsammans med näringsministern främja uppbyggnaden av det nationella kompetenscentrumet för immaterialrätt tillsammans med Patent- och registreringsverket och Vinnova. Vi bjuder öppet in intresserade till dialog kring detta behov och arbete.

Individernas rättigheter behöver värnas, företagens immateriella tillgångar skyddas och svensk konkurrenskraft värnas. Det tjänar Sverige på.

_{Foto: Ulrika Lindberg}

Den 22 januari träffade artikelförfattarna och förbundets utredare Staffan Bjurulf, statssekreterare Emil Högberg på Näringsdepartementet, för att prata om behovet av ett kompetenscentrum för immaterialrätt. 

Klicka här för att se förbundets Twitter-konto från besöket