"Låt fler ingenjörer bli lärare – för matematikens skull”
Det är ingen svår ekvation. Bättre villkor för ingenjörer som sadlar om till lärare är bra för matematikundervisningen och eleverna i den svenska skolan, skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand på Matematikens dag, på Ny Teknik Opinion.
I dag firas PI-dagen över hela världen. Ifjol utnämndes 14 mars av Unesco till matematikens dag.
Även om den matematiska konstanten 3,14 sedan länge varit förknippat med detta datum – den tredje månadens 14:e dag – så är det en högtidsdag för oss alla som är engagerade i matematikämnet.
För skol- och utbildningspolitiker i såväl riksdag som kommuner är det en särskilt bra dag att reflektera lite extra över betydelsen av matematikkunskaper och hur vi i Sverige kan ge barnen bättre möjligheter att upptäcka tjusningen med matte och bli bra på det.
Det behövs, av många skäl. Jag tänkte här peka på två.
För det första: Matematik är viktigt för demokratin. Matematiska resonemang ligger till grund för många viktiga vägval, privatekonomiska såväl som politiska. Att förse barn alla barn med den matematiska rustning som krävs för att kunna värdera, förstå och kritiskt granska information är en demokratisk aspekt det talas för lite om.
I dag och i framtiden ställs det stora krav på medborgarna att delta i samhällsgemenskapen och överblicka det enorma informationsflödet för att bidra till en levande demokrati. Då krävs goda matematiska kunskaper.
För det andra: Svensk ekonomi är beroende av kompetens inom teknik och naturvetenskap för att vi ska åstadkomma hållbar utveckling och bibehålla vår konkurrenskraft. Matematik är stommen i ingenjörsmässig problemlösning och för möjliggörandet av de tekniska lösningar och innovationer, som generar välstånd, utveckling och hållbarhet för hela samhället.
Faktum är att omkring häften av alla landets ingenjörsstudenter hoppar av sin utbildning före examen. Den dominerande anledningen studenterna lyfter är att matematiken är för svår.
Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Men här finns det anledning till oro. Faktum är att omkring häften av alla landets ingenjörsstudenter hoppar av sin utbildning före examen. Den dominerande anledningen studenterna lyfter är att matematiken är för svår. Alltför många upptäcker att deras kunskaper i matematik inte räcker till.
Hur får vi fler unga intresserade av matematik?
Många har tyvärr än i dag ett komplicerat förhållande till matematik och gamla fördomar om ämnet lever vidare. Sveriges Ingenjörer menar att i stället för fler platser i ingenjörsutbildningarna måste fokus riktas mot tidiga åtgärder i barns skolgång som ger möjligheten att utveckla både det intresse och de kunskaper som krävs i matematik så man sedan väljer och klarar en ingenjörsutbildning.
Projektet Koolt (Kompetensförsörjning och långsiktigt teknikintresse), som Sveriges Ingenjörer drivit tillsammans med SKR (Sveriges kommuner och regioner) och IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien, har tittat på framgångsfaktorer för att främja teknik- och matteintresse. Undersökningen visar att praktisk undervisning som kopplar teorin till verkligheten med vardagsnära experiment har positiv effekt.
Förebilder som kan visa vad man kan jobba med i framtiden och hjälpa till att göra undervisningen mer konkret och levande är också positivt. Dessa förebilder skulle kunna vara ingenjörer som vill slå in på en ny väg och bli lärare för att få ett givande arbete och dela med sig till nästa generation.
Kostnaden för den enskilde, som ofta är mitt i livet med de utgifter det ofta medför, är inte obetydlig och de faktiska skillnaderna i lön riskerar att avskräcka många från att ta steget.
Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Men en arbetssituation som tyngs av administration och uppgifter annat än undervisning avskräcker många.
Kraven på kompletterande pedagogisk utbildning, KPU, innebär att den enskilde prövar sitt beslut att lämna ingenjörsyrket mycket noga. Kostnaden för den enskilde, som ofta är mitt i livet med de utgifter det ofta medför, är inte obetydlig och de faktiska skillnaderna i lön riskerar att avskräcka många från att ta steget.
Så behöver det inte vara. Därför föreslår vi att ersättningen för ingenjörer som vill gå en KPU höjs till samma nivå på 25 000 kronor som disputerade som går KPU får.
Vi efterlyser också en generösare bedömning av ingenjörers ämneskunskaper, eftersom det i dag kan vara påfallande svårt att nå behörighet i ämnen som utgör kärnan i deras utbildningsinriktning.
'Det är egentligen inte någon svår ekvation – det handlar om insatser som ökar intresse och engagemang för matteämnet bland unga. Då behöver vi underlätta för de ingenjörer som vill bli lärare och som kan ge fler unga chansen att hitta matematiken och tekniken.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
