Opinion Debatt 8 maj 2021

Högskoleprovet - "Vi måste börja tala om matematiken"

Högskoleprovet är ett tillfälle att börja tala om matematiken, tekniken och det som formar vårt framtida samhälle. Som vi ser det är den en fråga om demokrati. Det skriver förbundet med Mattecentrum, på Sydsvenskans debattsida.

I dag skriver tusentals personer högskoleprovet. När de svettats över uppgifterna under ett antal provpass kommer de ut, slår på mobilerna och får första pushnotisen från nättidningen: ”Klarade du orddelen på högskoleprovet? Testa dig själv!” Medierna lyfter så gott som undantagslöst orddelen i högskoleprovet i sina populära frågebatterier.

Alla som gjort ett högskoleprov vet att det inte bara handlar om ord. Högskoleprovets så kallade ”kvantitativa delar” utgör närmare hälften av den totala provtiden. Det som högskoleprovet mäter är förmågor som är nödvändiga för att klara kraven som ställs i en högskoleutbildning.

Matematik, logik och förmåga att förstå tabeller och diagram behövs för att dra rätt slutsatser och förstå komplexa sammanhang. Det gäller oavsett om du vill bli bibliotekarie, sjuksköterska eller ingenjör.

Sannolikt finns det ofta rationella, publicistiska skäl att medier nästan enbart håller fram ordfrågorna, men inte desto mindre speglar den ensidiga uppmärksamheten en bristande förståelse för matematikens roll i samhället.

Högskoleprovets matematiska delar testar den bottenplatta som alla högskolestuderande måste stå stadigt på om de vill nå framgång med sina fortsatta studier. Det gäller alldeles särskilt de studenter som vill till ett tekniskt yrke. Behovet av teknisk kompetens fortsätter att öka inom allt fler yrken, inte minst beroende på de stora tekniska utvecklingsinsatser som krävs för att göra världen fri från fossila utsläpp.
Ulrika Lindstrand & Karolina Lisslö Gylfe
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer & generalsekreterare Mattecentrum
Vi på Sveriges Ingenjörer och Mattecentrum är inte ensamma om att vara bekymrade över sjunkande matematikkunskaper. I grundskolan har undervisningstiden i matematik stegvis ökat med 330 timmar under ett antal år, tack vare statliga satsningar. Fullt genomförd motsvarar det en ökning med 37 procent. Men tyvärr har dessa åtgärder inte haft någon effekt på kunskaperna i stort.
En ny rapport från Sveriges Ingenjörer visar att matematik har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs 6 som årskurs 9. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren. Den största skillnaden i betygsgenomsnitt finns mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning.
Ulrika Lindstrand & Karolina Lisslö Gylfe
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer & generalsekreterare Mattecentrum

Världen omkring oss blir allt mer komplex och tekniken dyker upp i yrken där den tidigare spelat en underordnad roll. Socialtjänstens biståndsansökningar kan hanteras av datorer och advokatbyråer satsar stort på AI-system. Även socionomer och jurister kommer snart att se formuleringen ”hög, teknisk kompetens” i jobbannonserna.

Och det är därför vi måste börja tala om matematiken. Här har medierna en viktig roll i att tala initierat om matematiken, tekniken och det som formar vårt framtida samhälle. Som vi ser det är den en fråga om demokrati.
 
Så vår uppmaning till nyhetsredaktörerna är att inte tveka att lyfta matematiken, även om ni själva framför allt är ordets mästare. Ställ därför matematikfrågan till era läsare efter nästa högskoleprov. Klarade du fråga 10?
 
x och y är heltal sådana att 1/2 + 1/3 = x/y. Vad är ett möjligt värde för xy?*

Ulrika Lidnstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Karolina Lisslö Gylfe, generalsekreterare Mattecentrum -  en ideell förening som erbjuder gratis läxhjälp i matematik till barn och unga. Läs mer om organisationen och dess verksamhet på Mattecentrum.se

*Frågan är hämtad ur högskoleprovet våren 2019 - fråga 10. Rätt svar är 30 (X=5 y=6).

Till toppen