Sveriges Ingenjörer

Slöseri att nyanlända ingenjörer inte anställs

Nyanlända ingenjörer har svårt att få jobb i Sverige – trots att arbetsgivarna skriker efter ingenjörer. Det är ett stort slöseri. Arbetsgivarna bör införa mentorprogram för att få fler i arbete, skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand, förbundsordförande på Expressen Debatt.

Nyanlända ingenjörer vittnar om att de inte fått jobb i Sverige efter flera månaders jobbsökande, trots hög utbildning, gedigen erfarenhet från hemlandet och goda språkkunskaper i svenska. 

Vissa ger upp och tar ett mindre kvalificerat jobb för att klara sin försörjning. Det är ett stort slöseri. Ingenjörerna får inte möjlighet att bidra med sitt yrkeskunnande, och tvingas till socioekonomiska påfrestningar. Sverige går miste om efterfrågad kompetens som hade gynnat vår innovationskraft och samhällsekonomi. 

Arbetsgivarna påstår ofta att de har stora behov av ingenjörer. Det finns redan i dag många nyanlända ingenjörer i Sverige som inte har fått möjligheten att utöva sitt yrke här.

Sveriges Ingenjörer gjorde tidigare i år en uppskattning att uppemot 1 000 ukrainska ingenjörer kan komma till Sverige som följd av kriget. Varför rekryteras inte dessa ingenjörer, som finns tillgängliga?

 

I Sveriges Ingenjörers nya rapport framgår att vissa arbetsgivare ser hinder till att rekrytera nyanlända ingenjörer. De pekar på otillräckliga språkkunskaper i svenska, avsaknad av referenser i Sverige samt bristande erfarenhet av svensk arbetskultur. Jag är övertygad om att dessa hinder går att övervinna med rätt insatser. OECD har lyft fram mentorprogram som ett effektivt, men underutnyttjat, verktyg för att föra nyanlända närmare jobb.

Ulrika Lindstrand

förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Sedan 2012 har Sveriges Ingenjörer drivit mentorprogrammet ”Ingenjörsmentor” tillsammans med Stockholms stad, Järfälla kommun, KTH och länsstyrelsen Stockholm. Varje år matchas 50 nyanlända ingenjörer med mentorer som utgörs av yrkesverksamma ingenjörer. De träffas vid minst nio tillfällen. Där får adepterna, alltså de nyanlända ingenjörerna, stöd och råd för att komma närmare en anställning. 

Utvärderingen av programmet visar att 74 procent av adepterna ansåg att ”Ingenjörsmentor” stärkte deras möjligheter att få arbete. Flera adepter fick också jobb redan under pågående mentorprogram, och i intervjuer framgick det att mentorsprogrammet haft en avgörande betydelse. Adepterna lyfte fram att de fått förbättrade yrkesspecifika språkkunskaper, stärkt CV och personligt brev, förberedelse inför anställningsintervjuer och större kunskap om svensk arbetskultur. I vissa fall när adepterna behövde en svensk referens för att få jobbet ställde deras mentorer upp som detta.  

Trots framgångarna inser vi att insatserna behöver skalas upp. Behovet av mentorprogram är betydligt större än vad Sveriges Ingenjörer som enskilt förbund mäktar med. Därför vill vi att även arbetsgivarna startar egna mentorprogram. 

Om de menar allvar med uttalade kompetensbehov, bör de inspireras av vår modell. Genom egna mentorprogram kan de identifiera kompetenta ingenjörer i Sverige, och snabbt ge dem de verktyg som behövs. De kan fylla sina kompetensbehov samtidigt som fler ingenjörer i Sverige får jobba som just ingenjörer. På så vis får de bidra med yrkeskunnande, erfarenheter och innovationer till sitt nya hemland.  

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Till toppen