Sveriges framtid hänger på kompetens- och energiförsörjningen

Näringslivet larmar med jämna mellanrum om bristen på ingenjörer. Samtidigt ser vi att den snabba teknikutvecklingen ökar yrkesverksamma ingenjörers behov av att komplettera sina kunskaper. Kunskaper som inte uppdateras blir föråldrade. Ett av många exempel är hur färdigheter om förbränningsmotorer blivit allt mindre efterfrågade på arbetsmarknaden i takt med ökad elektrifiering. 
Den 1 oktober trädde ett helt nytt omställningspaket i kraft. Det har beskrivits som den största frihets- och trygghetsreformen i modern tid. Paketet innehåller ett omställningsstudiestöd som skapar unika möjligheter för yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Problemet är bara att det inte finns tillräcklig finansiering för att svenska universitet och högskolor ska kunna utveckla kurser i den omfattning som efterfrågas. 
Ett livslångt lärande för att möta framtidens utmaningar kräver resurser. I Tidöavtalet nämns att förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet ska förbättras. Vårt medskick till den tillträdande regeringen är att ge arbetsmarknadens största reform de finansiella förutsättningar som krävs. Ersättningen till lärosätena bör ges i form av långsiktiga öronmärkta medel specifikt inriktade på kurser för yrkesverksamma.

Den svenska ekonomins styrka utgår ifrån ett näringsliv med stark tyngdpunkt i teknik. Så har det varit historiskt och så kommer det att vara i framtiden. Inom allt fler områden krävs teknisk kompetens.

Men hälften av dem som påbörjar en ingenjörsutbildning tar inte examen. Främst beror det på bristande kunskaper i matematik. För att långsiktigt stärka kompetensförsörjningen av ingenjörer krävs förbättrade förkunskaper. Matematik utgör själva stommen i ingenjörsutbildningarna och den måste byggas tidigt. Ett lappande och lagande i efterhand kan inte kompensera för bortfallet av de många som hamnar vid sidan om redan i grundskolan  
Industrin skriker efter fler ingenjörer, uppges det.

Lösningen finns dock inte i fler platser på högskoleutbildningarna. Riksrevisionen visade 2021 att tidigare utbyggnad inte fått avsedd effekt. Det handlar snarare om att fler studenter behöver ta examen med bibehållen kvalitet. Det snabbaste sättet att öka antalet som tar examen är att se till att de som verkligen har de nödvändiga förkunskaperna söker sig till ingenjörsutbildningar. 

Kompetensbehovet behöver inte endast tillfredsställas av nyutexaminerade eller av yrkesverksamma som vidareutbildar sig. Det finns fler förstärkningsområden i kompetenskedjan. Idag arbetar exempelvis bara hälften av alla ingenjörer efter 65 års ålder. Samtidigt är efterfrågan hög på ingenjörer med erfarenhet: 60–80 procent av arbetsgivarna i SCB:s arbetsmarknadsbarometer upplever en brist på framför allt yrkeserfarna ingenjörer.  
Men det tar lång tid att utbilda en civilingenjör. Den snabbaste åtgärden för att undvika brist är att erfarna medarbetare uppmuntras att fortsätta arbeta något eller några år till. I vår analys ”65 plus ska inte gå minus” visar vi att det finns över 6 000 utbildade ingenjörer mellan 65 och 69 år som inte arbetar.
Den tillträdande regeringen lyfter i Tidöavtalet behovet av att stärka drivkrafterna och möjligheterna för äldre att stanna kvar i arbetslivet fram. Vi ser att fler skulle kunna jobba längre om hinder tas bort. Ett exempel är den skatteeffekt som drabbar dem som påbörjat ett uttag av sin tjänstepension. Om de börjar jobba igen får de skatta på en betydligt högre inkomst än tidigare, dvs lön plus tjänstepension. En möjlighet att pausa uttaget, precis som i den allmänna pensionen, skulle bidra till att möta efterfrågan på seniora ingenjörer på svensk arbetsmarknad.

Läs mer om rapporten 65 plus ska inte gå minus

Våra kollegor i ingenjörskåren står till arbetsmarknadens förfogande för att lösa tekniska problem såväl idag som imorgon. Men en stor utmaning finns inom en av väljarnas viktigaste valfrågor, energin. Idag råder bred enighet om att Sverige behöver ungefär dubblera elproduktionen inom 20 år. Det kraftigt ökade elbehovet kräver att vi tar bort alla skygglappar vad gäller framtida svensk energiproduktion. Tidöavtalet bekräftar att Sverige behöver alla ny elproduktion som stärker kraftsystemet och som påskyndar expansionen. 
Stora investeringar i grön omställning sker inte minst i norra Sverige. Denna positiva utveckling riskeras om inte kraftfulla insatser görs för att trygga en planerbar elenergiförsörjning. En stor utmaning blir att klara att leverera tillräcklig effekt, då elsystemets marginaler krymper stadigt. Behovet av stora mängder leveranssäker fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader och utan stora ojämlikheter över landet är tydligt.  
Energipolitiken behöver vara teknikneutral och långsiktig. För förnybar elproduktion behövs betydligt snabbare tillståndsprocesser och en ökad överföringskapacitet i elnätet.   
Den nya regeringen måste, tillsammans med näringslivet, samverka kring test, finansiering och införande av nya tekniker för att påskynda omställningen mot elektrifiering och minskad klimatpåverkan.  
Det behövs politisk beslutskraft för jobb, investeringar och en konkurrenskraftig svensk ekonomi. I detta arbete måste kompetens- och energiförsörjningen prioriteras.