Sveriges Ingenjörer

Replik: ”Missriktad upprördhet – jag förnekar inte alls existensen av kompetensbrist”

På Computer Swedens Opinion slår förbundsordförande Ulrika Lindstrand slår tillbaka mot kritik från vd:n och hr-chefen på Consid. Hon påpekar att arbetsgivarna har ett delansvar för kompetensbristen, bland annat i form av kortsiktighet i lönesättningen och bristande kompetensutveckling.

Anita Beslic och Peter Hellgren skräder inte orden i sin debattext den 11 februari, där de vädrar sin kritik mot uttalanden i en intervju med Sydsvenskan jag gjorde veckan dessförinnan. Debattörernas uppenbara indignation motiveras till del av de omfattande rekryteringsproblem som de refererar till i sin text. Upprördheten är dock missriktad. Jag väjer inte för att it- och techbranschen har omfattande och omedelbara kompetensbehov. Jag förnekar heller inte existensen av kompetensbrist i form av utbildad arbetskraft. Däremot finns det flera faktorer att beakta innan man kan tala om en ensidig och generell brist på ingenjörsutbildade.

Sveriges ingenjörskår är bred och sträcker sig över flera olika tekniska discipliner. Det gör att ett perspektiv på frågan inte bör göras allenarådande eller absolut i en större diskussion om kompetensförsörjning och utbildning.

UIrika Lindstrand

förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer

Vilket just var föremål för den aktuella tidningsintervjun.

Sveriges Ingenjörer ser att det finns branscher där efterfrågan på kompetens växer snabbt men där utbudet inte hållit samma takt. Det gör att det behövs insatser på olika nivåer. Låt mig återkomma till detta.

Även om de kompetensutmaningar som många företag idag brottas med har flera orsaker, inte minst en snabb teknisk utveckling, så går det heller inte att förneka att det också har att göra med kortsiktiga ageranden. Trots många års upprepade och utdragna beskrivningar av en rådande bristsituation har för få företag på allvar tillämpat löneverktyget för att råda bot på sina rekryteringsproblem. Jag vill hävda att alltför många företag har satt sig i en ohållbar sits genom att inte ha en långsiktig lönesättning som attraherar ingenjörer.

ärtill har näringslivets satsningar på kompetensutveckling av befintlig personal varit långt ifrån tillräckliga. Ett exempel på det: uppgifter från Tillväxtverket visar att endast 3 procent av arbetsgivarna har kompetensutvecklat sin personal under pandemins korttidsarbete. Att det på ett generellt plan finns utrymme för förbättring är knappast en överdrift.

Men detta sagt.

Jag ser positivt på det engagemang i frågan som Beslic och Hellgren ger uttryck för. Tillgång på teknisk kompetens är en avgörande fråga för Sverige och inte minst för landets it- och techföretag. Det är också ett ämne jag som fackordförande personligen är involverad i, bland annat genom Näringsdepartementets samverkansgrupp för näringslivets digitala strukturomvandling. I samverkansgruppen ingår en rad olika intressenter kopplade till näringsliv och digitalisering. Vi har en rådgivande roll till regeringen för att hitta innovativa lösningar som möter de stora samhällsutmaningarna och bidrar till svensk konkurrenskraft. Kompetensutmaningarna som både företag och individ står inför är högt upp på den gemensamma agendan.

Jag tycker även att de ansträngningar inom livslångt lärande som Beslic och Hellgren beskriver är föredömliga. Det behöver göras av fler och i större skala. Ett sätt att åstadkomma just det är det nya systemet för omställnings- och kompetensstöd som håller på att realiseras. Det är resultatet av en framförhandlad överenskommelse där Sveriges Ingenjörer medverkade som en av aktörerna på svensk arbetsmarknad. Detta ger förutsättningar till fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma men även potential till omställning för individer till yrken inom it-branschen.

Jag är också glad över att Beslic och Hellgren ser problemen med de höga avhoppen på högskolans ingenjörsutbildningar.

Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation för landets högskoleutbildade ingenjörer. Vi har länge påtalat den avgörande betydelsen av matematikkunskaper i skolan för att klara återväxten av ingenjörer. De sjunkande ämneskunskaperna berördes även i en uppmärksammad rapport som vi släppte under fjolåret. Jag har själv skrivit på såväl DI Debatt som DN Debatt om implikationerna som detta får för de tekniska högskoleutbildningarna och tillgången på ingenjörer. Det bör samtidigt tilläggas att den efterfrågan som många företag har på seniora ingenjörer per automatik inte löses genom ökad tillgång på nyexaminerade. Då krävs även nytänkande av annat slag.

Avslutningsvis. Jag uppskattar artikelförfattarnas vilja att debattera frågan om kompetensbrist och ingenjörer, och skulle mer än gärna fortsätta dialogen även utanför detta forum – samtidigt som jag välkomnar möjligheten till en breddad diskussion.

Ulrika Lindstrandförbundsordförande Sveriges Ingenjöre

Till toppen