Den tekniska utvecklingen går framåt och förändrar näringslivets behov av kompetens. Beräkningar visar att minst hälften av alla som arbetar i industrin behöver fortbildning för att fullt ut kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter.
Framöver kommer tillgång till anställda med hög kompetens att vara avgörande för att Sveriges företag ska kunna återhämta krisens förluster. Kompetenta medarbetare är avgörande för att Sverige ska fortsätta vara ett innovationsland i världsklass, som attraherar investeringar i forskning och innovation.
Trots stora satsningar under våren 2020 saknas från regeringens sida ett helhetsgrepp om lärosätenas uppdrag inom kompetensutveckling. Sveriges Ingenjörer ser positivt på regeringens förlag om ändringar i högskolelagen, med syfte att tydliggöra universitetens och högskolornas ansvar för det livslånga lärandet, men mer måste göras. Företagen har inte råd med uppdragsutbildning och det saknas tillgång till kvalificerad vidareutbildning av yrkesverksamma. En kraftfull satsning på specialistutbildningar från lärosätena med finansiering från regeringen är positivt för både arbetsgivare, arbetstagare och det svenska samhället i form av investeringar i framtida tillväxt.
Under den långa högkonjunkturen såg vi i våra undersökningar hur ingenjörernas tid till kompetensutveckling stadigt minskade. Det fanns inte tid, hette det. Nu finns tid, men företagen låter de permitterade stanna hemma i stället. Med den inställningen riskerar högkonjunktur och lågkonjunktur att leda till samma sak: minskad konkurrenskraft och svagare företag. Vi ser dessvärre också exempel på hur företag, tar tillfället i akt och varslar arbetskraft vars kompetens inte motsvarar kommande teknikskiften.
Företagen måste därför se till att vässa kunskaperna hos den personal de har. Sveriges Ingenjörer anser att företagen därför måste omvärdera hur de permitterar och varslar sina anställda. De måste snabbt återställa sina utvecklingsresurser för att kunna gå stärkta ur krisen. Även staten måste skifta från att stimulera passivitet till att främja aktivitet hos de anställda och i företagen.
Det är avgörande att stödet till kompetensutveckling och utvecklingsarbete inte bara ges till storföretag. De små och medelstora tillverknings- och tjänsteföretagen har mindre reserver än de stora, men bidrar samtidigt mycket till den utveckling som sker i de större. Därför är det viktigt att stödja möjligheterna till kompetensutveckling för att de ska öka sin förmåga att utveckla produkter och tjänster.
