Snabba frågor och svar om anställning

Här har vi samlat de vanligaste frågorna och svaren med länkar till mer läsning.

Anställningsvillkor

Konkurrensklausuler får normalt bara användas för tjänstemän som hanterar företagshemligheter i sitt arbete. Det är i princip inte tillåtet med konkurrensklausuler för provanställda och visstidsanställda. Klausulen gäller heller inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

Klausulen måste vara skälig i fråga om omfattning, bindningstid och viten. Du ska också kompenseras ekonomiskt om du på grund av klausulen måste tacka nej till ett jobb. Är klausulen oskälig kan den jämkas eller ogiltigförklaras av en domstol. 

Läs mer om konkurrensklausuler och lojalitetsplikt

Anställda som gjort en patenterbar uppfinning som arbetsgivaren utnyttjar eller övertar har rätt till skälig ersättning utöver lön. Ersättningens storlek beror på uppfinningens värde. Tänkt på att du ska stå som uppfinnare i patentansökan.

Läs mer om patentrådgivningen som ingår i ditt medlemskap 

För dig som är medlem har vi sammanställt en checklista där du kan se vilka punkter som du bör få med i ditt anställningsavtal.

Logga in för att få tillgång till checklistan.

En arbetsgivare är enligt lag skyldig att senast en månad efter att arbetet påbörjats ge skriftlig information om villkoren för ditt arbete. Villkoren bör formuleras som ett anställningsavtal.

Sveriges Ingenjörer har kollektivavtal inom praktiskt taget alla branscher på den svenska arbetsmarknaden. Du som medlem kan kontakta vår Rådgivning där kan en ombudsman hjälpa dig till rätta, granska ditt anställningsavtal samt och skicka lämpligt kollektivavtal för din bransch innan du undertecknar avtalet.

Du har ingen skyldighet att ställa din egen bil till arbetsgivarens förfogande för tjänsteresor om ni inte har kommit överens om detta vid anställningens ingående. Utgångspunkten är alltså att om arbetsgivaren kräver att du ska använda bil i tjänsten så får arbetsgivaren tillhandahålla en sådan.

Om du har gått med på att använda egen bil i tjänsten är det viktigt att reglerna för kostnadsersättning är tydliga. Regler i lag om ersättningsnivåer saknas. Det är heller inte vanligt att sådan ersättning regleras i kollektivavtal. Om det heller inte finns något resereglemente vid din arbetsplats måste du alltså själv komma överens med arbetsgivaren om vilken ersättning du ska erhålla.

Inte sällan ersätter arbetsgivare sina anställda med 18:50 kronor per körd tjänstemil skattefritt. Detta är ett schablonbelopp som skatteverket har fastställt och som är tänkt att täcka utgifter för drivmedel och övriga kostnader. Eftersom bilen i realiteten kostar mera än så, bl.a. genom slitage och försäkringskostnader, ska milersättningen vara högre än enbart den skattefria delen. Arbetsgivaren bör därtill ersätta dig för eventuella parkeringsavgifter och biltullar. Om du får högre ersättning än den skattefria kommer du att få betala inkomstskatt för den överskjutande delen.

Du bör också fundera över hur din försäkring ser ut vid användning av bilen i tjänsten och därför kontakta ditt försäkringbolag i frågan.

Om du använder egen bil i tjänsten utan att få ersättning för de kostnader som uppstår kan du göra avdrag i din deklaration för dessa. Läs mer om detta på skatteverket.se.

Semester

Semesterlagen är en social skyddslagstiftning som tillkommit för att garantera arbetstagarna tid för vila och återhämtning. Det ligger också i arbetsgivarens intresse, bland annat för att undvika olyckor och felbedömningar som kan bli följden av ”uttröttade” medarbetare.

En av grundtankarna i semesterlagen är att semestern ska tas ut med fyra sammanhängande veckor under tiden juni-augusti, så kallad huvudsemester.

När du har semester har du rätt att vara helt ledig från ditt ordinarie arbete. Tyvärr förekommer det att arbetsgivare vill att arbetstagare ska vara nåbara under sin semester antingen genom att ha sin arbetsmobil påslagen eller genom att ta med arbetsdatorn och hålla koll på mejlen.

Du är inte skyldig att vara nåbar på din semester eller att finnas ”standby”. Det kan bedömas som någon form av beredskap och då kan du inte samtidigt ha semester. Se till att du inte går med på att ”halvjobba” på semestern – det ger ingen riktig avkoppling och är inte heller något som arbetsgivaren har rätt att fordra av dig.

Lyssna gärna på Ingenjörspoddens avsnitt om semester för att höra hur våra ombudsmän Jenny Rosenbaum och Rickard Levin resonerar kring tillgänglighet under semesten.

Läs mer om semester och ledighet.

Tanken med semesterlagen är inte att man ska behöva kolla mejl eller svara i telefon. Utgångspunkten är att semestern ska ge vila och rekreation.

Läs mer om semester och ledighet.

Under semestern har du rätt att vara helt ledig. Semesterlagen är en skyddslag vars syfte är att garantera dig en period för vila och återhämtning. 

Arbetsgivaren kan dock när verksamheten kräver det dra in redan utlagd semester. Du kan alltså inte säga nej om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att komma in och arbeta. Skulle du drabbas av ekonomisk skada på grund av arbetsgivarens åtgärd har du alltid rätt att kräva att arbetsgivaren ersätter dig för denna. Om arbetsgivarens åtgärd är obefogad kan du dessutom ha rätt till skadestånd oavsett om du drabbats av någon ekonomisk skada.

Om det skulle uppstå en sådan situation bör du ta kontakt med Akademikerföreningen på arbetsplatsen eller Sveriges Ingenjörers rådgivning för att få hjälp med att utreda om din arbetsgivare haft tillräckliga skäl för att återkalla din semester.

Läs mer om semester och ledighet.

Om du blir sjuk under din semester ska sjukdagarna inte räknas som semesterdagar. Med sjuk menas att du inte skulle ha kunnat arbeta under hela den dag eller de dagar om du inte hade haft semester.

Du måste snarast anmäla till din arbetsgivare att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. De semesterdagar du har kvar på grund av att du varit sjuk ska läggas ut vid senare tillfälle, om du inte går med på annat.

Det är viktigt att du anmäler sjukdom snarast till arbetsgivaren så att du får sjuklön för de dagar du har varit sjuk. Tänk på att du måste ha sjukintyg om du är sjuk mer än 7 dagar.

Tänk även på att du inte kan kräva att få förlänga din semester med ersättningssemestern i omedelbar anslutning till den tidigare semesterledigheten.

Läs mer om semester och ledighet.

Arbetsgivaren får inte lägga ut semester under uppsägningstiden utan ditt medgivande. Om semestern redan har lagts ut vid uppsägningstillfället har du rätt att få semestern upphävd om uppsägningen grundats på arbetsbrist. Om du däremot själv sagt upp dig eller om du blivit uppsagd av personliga skäl kan du dock inte kräva att den redan utlagda semestern upphävs.

Skyddet mot semesterförläggning under uppsägningstid gäller bara under sex månader. Har du längre uppsägningstid kan arbetsgivaren alltså lägga ut semester under den del av uppsägningstiden som överstiger sex månader.

Läs mer om semester och ledighet.

Enligt semesterlagen har alla medarbetare som anställts före 1 september rätt till minst 25 dagars semester per semesterår (1 april-31 mars). Genom kollektivavtal eller enskilt avtal kan man ha avtalat om fler semesterdagar. Medarbetare som anställts efter 31 augusti har rätt till fem dagars semester. I vissa kollektivavtal och hos vissa arbetsgivare har man istället valt att ha kalenderår dvs 1 januari- 31 december som semesterår.

Man skiljer dock mellan rätt till ledighet och rätt till betald ledighet. Lagen utgår från att man tjänar in semesterdagar första året och tar ut dem först året därpå. Enligt lagens och de flesta kollektivavtals regler har man alltså bara rätt till obetald semester första året. En hel del arbetsgivare erbjuder dock nyanställda förskottssemester. Det innebär att nyanställda får betald semester redan första året. Arbetsgivaren bestämmer då hur många förskottssemesterdagar de erbjuder. Säger medarbetaren själv upp sig inom fem år blir denne återbetalningsskyldig för dessa dagar. Säger arbetsgivaren upp medarbetaren pga. arbetsbrist efterskänks dagarna däremot.

Läs mer om semester och ledighet.

De allra flesta arbetsgivare brukar försöka tillgodose medarbetares semesterönskemål så långt det går. Är det inte möjligt så bestämmer arbetsgivaren förläggningen. Den enda begränsningen är att man som anställd enligt huvudregeln har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Man kan alltså önska men inte kräva att få vara ledig i februari.

Läs mer om semester och ledighet.

Arbetsmiljö

Din arbetsgivare har ett ansvar att se till att din arbetsbelastning är välavvägd. Ta i första hand kontakt med ditt lokala skyddsombud eller fackliga representant för att få hjälp att påtala din situation till arbetsgivaren. Finns ingen av dessa på din arbetsplats är du alltid välkommen att kontakta förbundet. Arbetsmiljöverket gav 2016 ut föreskriften OSA (Organisatorisk och social arbetsmiljö) där man särskilt tar sikte på arbetsbelastningen och arbetsgivarens ansvar och skyldigheter. Vill du läsa på mer om vad din arbetsgivare har för ansvar kan vi även rekommendera OSA-hjälpen om du arbetar inom den privata sektorn, OSA-kollen om du arbetar inom kommun och landsting eller Partsrådets E-utbildning om du arbetar inom staten.

Läs mer om arbetsmiljölagen.

Arbetstid

Du ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under en 24 timmars period. Vid avkortning av dygnsvilan ska du ges lämplig kompensation. Beredskapsarbete räknas som arbete när dygnsvilan beräknas.

Läs mer om arbetstid.

Ja i vissa fall, men arbetsgivaren måste ha godtagbara skäl för att du ska mot din vilja jobba övertid. Ring oss för att få stöd och råd.

Till Rådgivningen

All tid utöver arbetstid och jourtid är övertid. Övertidsarbete får vara högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar i en kalendermånad. Enligt lagen får övertiden vara max 200 timmar per år, oavsett om du har övertidsersättning eller inte.
Om du har rätt till ersättning för övertiden ska det framgå av ditt anställningsavtal och kollektivavtal.

Läs mer om arbetstid.

Jourtid är tid då du inte har arbetsskyldighet men åläggs att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen för att utföra arbete vid behov.

Du kan läsa i ditt kollektivavtal vad som gäller för dig.

Är du anställd hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal är frågan om jourersättning upp till arbetsgivaren. Ni kan förstås ha reglerat frågan i ditt anställningsavtal.

Uppsägning

I första hand så ska du kontrollera och se om frågan är reglerad i ditt anställningsavtal, om inte så är det kollektivavtalets regler om uppsägningstider som gäller.

Arbetar du på ett företag utan kollektivavtal har du enligt LAS en månads uppsägningstid, oavsett när anställningen skedde.

Läs mer om uppsägning

Om du omfattas av ett kollektivavtal gäller i princip en månads uppsägningstid under prövoperioden, dock kan det variera lite kring reglerna i slutet av perioden.
Om du inte har kollektivavtal så är det LAS som gäller och i praktiken ger den en uppsägningstid om 2 veckor.

Läs mer om uppsägning

Du kan under vissa omständigheter bli skadeståndsskyldig om du inte iakttar uppsägningstiden och lämnar företaget utan att ha kommit överens om det med din arbetsgivare och före din uppsägningstids utgång. I en del kollektivavtal har man reglerat frågan och anger då ofta ett normerat skadestånd.

Läs mer om uppsägning.

Det finns en skyldighet enligt lag att anmäla om det på företaget finns risk för övertalighet för minst 5 anställda. Detta för att arbetsförmedlingen ska hinna vara förberedda att ta hand om de som eventuellt blir övertaliga. Detta är ett formellt krav och fråntar inte företaget skyldigheten att förhandla om själva organisationsförändringarna och eventuell arbetsbrist.

Läs mer om uppsägning

Annan ledighet

Enligt studieledighetslagen har du alltid rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Studierna behöver inte ha någon anknytning till din anställning. Du väljer helt fritt vad du vill studera. Utbildningen måste dock följa en fastställd studieplan - du har alltså inte rätt till ledighet för självstudier. Tjänstledighet ska beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett hur lång tiden är. Du har enligt lagen även rätt till ledighet för deltidsstudier. Ledigheten ska då omfatta den tid du behöver för studierna. Du är arbetsskyldig under den tid du inte studerar vid deltidsstudier.

Det krävs alltid att arbetsgivaren har beviljat din ledighet för att den ska börja gälla. Arbetsgivaren har rätt att skjuta den begärda ledigheten på framtiden om en senareläggning av ledigheten kan motiveras av verksamhetsskäl.Observera att andra regler kan gälla för det fall kollektivavtal gäller på din arbetsplats.

Se till att du inkommer med din ansökan om studieledighet i god tid. Då ökar dina möjligheter att få ledigheten beviljad till studiestarten. Om du är osäker på om du kommer att komma in på den utbildning som din begäran om studieledighet avser kan du villkora din ansökan genom att ange att du önskar tjänstledighet under förutsättning att du kommer in på den sökta utbildningen.

Läs mer om tjänstledighet.

Lagen om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet ger dig som varit anställd längre än sex månader eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren rätt till tjänstledighet under maximalt sex månader för att pröva att driva egen verksamhet. Även du som redan driver verksamhet vid sidan av din anställning har rätt att vara ledig för att driva verksamheten vidare på heltid. Den egna verksamheten får inte konkurrera med din arbetsgivares verksamhet och din ledighet får inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.

Exempel på väsentlig olägenhet är att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas på sedvanligt sätt eller att det på grund av ledigheten uppstår betydande obalanser i arbetet. Större kostnadsökningar räknas också som väsentlig olägenhet. De normala kostnader som uppstår då arbetsgivaren anställer en vikarie kan inte betraktas som väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.

Du ska anmäla att du önskar ta ut ledighet minst tre månader före ledighetens början och har rätt till ett beslut från arbetsgivaren en månad efter din anmälan.

Rätten till ledighet är begränsad på så att den enbart omfattar en sexmånadersperiod hos en och samma arbetsgivare.

Föräldraledig

Du ska inte få en sämre löneutveckling på grund av att du är eller varit föräldraledig. Du ska lönesättas som om du vore i tjänst. Föräldraledighetslagen innehåller ett förbud mot missgynnande av föräldralediga bland annat vad avser lön och andra anställningsvillkor.

Läs mer om föräldraledighet.

Du har i normalfallet rätt att gå tillbaka till samma, eller om den inte finns kvar, på grund av exempelvis omorganisation, till en liknande tjänst.

Läs mer om föräldraledighet

Anställningsformer

I lagen om anställningsskydd, LAS, finns tre olika former av anställning: tillsvidareanställning, tidsbegränsad anställning och provanställning.

Tillsvidareanställning

Tillsvidareanställning är grundregeln enligt LAS. Kallas ofta fast anställning. Det finns inget i förväg bestämt datum för när en tillsvidareanställning ska upphöra. Först efter uppsägning från dig eller din arbetsgivare upphör anställningen.

Tidsbegränsad anställning

En tidsbegränsad anställning gäller under en begränsad tidsperiod till ett på förhand överenskommet datum. Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas för

  • allmän visstidsanställning,
  • vikariat,
  • säsongsarbete och
  • när arbetstagaren fyllt 67 år

Provanställning

Provanställningen är en anställning som efter en prövotid övergår i en tillsvidareanställning.

Provanställning innebär att arbetsgivaren fritt, utan krav på saklig grund, kan avbryta anställningen. Du kan normalt vara provanställd i maximalt sex månader. Fortsätter provanställningen längre än så, övergår den automatisk i en tillsvidareanställning.

 

Kollektivavtal

Kollektivavtal skyddar och reglerar bland annat intjänande av ålderspension, din
sjuklön från och med den 15:e sjukdagen och hjälper dig om du drabbas av arbetsbrist. Du som medlem får vid arbetsbrist hjälp och stöd av Trygghetsrådet (TRR) att ställa om och gå vidare till ny anställning.

Allt om kollektivavtal.

Som anställd på ett företag utan kollektivavtal måste du själv reglera med din arbetsgivare vad som ska gälla. Det gör du i ditt anställningsavtal.

Arbetar du på ett företag utan kollektivavtal kan du ha bra förmåner i form av en tjänstepensionslösning, löneutfyllnad vid föräldraledighet och årlig lönerevision. Vanligen regleras dessa i en policy som arbetsgivaren beslutar om.  Det betyder att arbetsgivaren ensidigt och när som helst kan bestämma sig för att försämra villkoren – utan att förhandla med dig. I dessa frågor erbjuder vi stöd och råd för dig som medlem.

 

Diskriminering

Arbetsgivaren är skyldig att ha riktlinjer och rutiner så att trakasserier och sexuella trakasserier förhindras. Sexuella trakasserier är "ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet".

Den som trakasserat måste ha insikt i att det är ett ovälkommet beteende. Som medlem i Sveriges Ingenjörer ska du vända dig till förtroendevalda på arbetsplatsen eller till Sveriges Ingenjörers Rådgivning för råd och stöd eller förhandlingshjälp.

Läs mer om trakasserier och diskrimineringslagen

Som medlem i ett fackförbund ska du alltid vända dig till oss i första hand. Finns det lokala företrädare ska du vända dig till dem, det går också bra att kontakta Sveriges Ingenjörers Rådgivning.