Sveriges Ingenjörer

Om ingenjörshistoria

Här berättar vi om de svenska ingenjörernas historia under 150 år. Vi välkomnar dig även att själv studera arkivkällorna. 

Ingenjörsyrkenas enastående utveckling sammanföll med industrialiseringen i Sverige. År 1915 blev civilingenjör officiell examenstitel för alla högskoleutbildade ingenjörer. Den moderne ingenjören behärskade även ledarskap och samhällsfrågor. Svenska Teknologföreningen (STF) värnade ingenjörernas utbildning, man bevakade och drev fram teknikutveckling på många områden, medan ett fackligt engagemang utvecklades vid tjänstemannaklubbar på verkstadsföretagen och hos de yngre akademikerna.

Ingenjörshistoria berättar om ingenjörernas historia med hjälp av Saco-förbundet Sveriges Ingenjörers och med föregångares arkiv, som sträcker sig från 1860-tal till idag. TAM-Arkiv, en ideell förening ägd av TCO och Saco-förbunden, har tagit fram webbplatsen på uppdrag av Sveriges Ingenjörer, med anledning av Sveriges Ingenjörers 150-årsjubileum 2011.

Ingenjörernas historia och samhällsbetydelse skildras genom källmaterial från Sveriges Ingenjörer, Sveriges Civilingenjörsförbund (CF), Svenska Teknologföreningen (STF) och Ingenjörsförbundet. Tänkta målgrupper är Sveriges Ingenjörers medlemmar; yrkesverksamma och blivande ingenjörer, forskare och högskolestudenter i skilda discipliner, skolor samt en intresserad allmänhet.

Ingenjörshistoria ger flera perspektiv på ingenjörsgruppernas historia

Teknikhistorikern Maja Fjaestad vid KTH, har gjort undersökningar av några centrala skeden i ingenjörernas professions- och organisationshistoria genom att forska i källdokumenten på TAM-Arkiv. Ett av dem är när ingenjörerna fick en hederskodex, ett viktigt steg i professionaliseringen. Maja Fjaestad  berättar också om ingenjörsroller som innovatören och samhällsingenjören och ser en politisk ingenjör i nobelpristagaren Hannes Alfvén. Idag har ingenjörer en global roll.

Från studentföreningen vid Teknologiska Institutet på 1860-talet till Sveriges Ingenjörer idag löper en väv av studentföreningar, högskole-, institut- och läroverksingenjörer, starka professionsföreningar som Svenska Teknologföreningen och facklig utveckling genom Sveriges Civilingenjörsförbund och Ingenjörsförbundet. En del av denna historia tror vi inte har varit berättad eller allmänt tillgänglig tidigare.

Yrkesidentitet förmedlas genom de personliga civilingenjörsminnen som Nordiska museet samlade in 1991, presenterade av Katarina Ek-Nilsson, fil. dr. i etnologi.  

På webbplatsen kan serier av skannade originaldokument öppnas och läsas vilket ger en möjlighet att t.ex. i STF:s åskådliga verksamhetsberättelser göra sina egna tidsresor. Detta hoppas vi kan ge flera målgrupper en ingång till arkivens möjligheter. 

Projekt och avgränsning

Den forskningsanknutna referensgruppen har bestått av personer från Sveriges Ingenjörer, KTH, Nordiska museet, Tekniska museet, Centrum för Näringslivshistoria, samt Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. TAM-Arkiv har även tagit fram innehåll till en utställning om ingenjörs- och teknikhistoria för Sveriges Ingenjörers medlemsturné under 2011, där referensgruppen medverkade.

En tydlig avgränsning har gjorts genom att uppdragsgivaren varit Sveriges Ingenjörer – därmed har fokus utgjort Sveriges Ingenjörers föregångare och deras arkiv. Teman och ämnen har vuxit fram genom referensgruppen och skribenterna och i mötet med arkivmaterialet.

Det digitaliserade källmaterialet utgör naturligtvis en försvinnande liten del av det samlade arkivmaterialet och vi gör inte anspråk på att just dessa handlingar skulle vara mer betydelsefulla än andra. Förhoppningsvis kan de exempel vi valt att lyfta fram illustrera den rikedom och bredd som finns i arkivinformation samt ge en ingång till hur man kan hitta i arkiven.

Ambitionen med webbplatsen är att bidra till att sprida kunskap om ingenjörerna som betydelsefulla samhällsaktörer, och att den kan tjäna som referensmaterial t.ex. i utbildningar. Vi vill samtidigt levandegöra arkiven och öppna dem för forskning. Det har under det inspirerande arbetet med Ingenjörshistoria blivit tydligt hur mycket historia som ännu väntar på att bli skriven med hjälp av primärkällorna. 

TAM-Arkiv och Sveriges Ingenjörer
2011

Dessa sidor är publicerade i syfte att tillgängliggöra de arkiv TAM-arkiv förvaltar och att bilda kunskap om ingenjörernas historia och samhällsbetydelse.

Om ingenjörens organisationer

Bratt, Ivan (red):Ingenjörsförbundet 1941-1991,Stockholm : Ingenjörsförbundet, TLI, 1991

Hansson, Sven A: Svenska Teknologföreningen: de andra femtio åren 1911-1961,Civilingenjörsförbundet1981

Hildebrand, Albin (huvudred.) och Holmberger, Gunnar (red):Svenskt Porträttgalleri, andra serien, 1. Svenska Teknologföreningen 1911, Stockholm 1911

Historiskt om Ingenjörsförlaget, Ingenjörsförlaget AB, Stockholm 1984

Hoffstedt, W.: Sak- och namnregister till Teknisk Tidskrift årgångarne 1 till och med 22, Stockholm 1896

Holmberger, Gunnar: Svenska Teknologföreningen 1861-1911. Historik utgifven med anledning af föreningens 50-årsjubileum,Stockholm 1912(utgiven i 350 numrerade exemplar, två exemplar finns hos TAM-Arkiv)

Indebetou, Govert och Hylander, Erik (red.): Svenska teknologföreningen 1861-1936 : Biografier. Del 1, Födelseåren 1811-1884, Svenska Teknologföreningen 1937

Indebetou, Govert och Hylander, Erik (red.): Svenska teknologföreningen 1861-1936. Biografier. Del 2, Födelseåren 1885-1914

Lundenmark, Tomas: Slutet på en facklig historia: berättelsen om de sista 16 åren i Ingenjörsförbundets historia,Stockholm: Ingenjörsförbundet, 2007

Nationalencyklopedin : ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd, chefsred. Kari Marklund Bra böcker, Höganäs 1989 – t.ex. uppslagsord som: Ingenjör, Civilingenjör, Teknologföreningen, Ingenjörsförbundet, Civilingenjörsförbundet, Teknisk Tidskrift m.m.

Rågvik,Harry: Det stora steget : från herrklubb till samhällsaktör : Civilingenjörsförbundet 1954-94,  Sveriges civilingenjörsförbund, Stockholm1998.

Svenska Teknologföreningen: Sveriges civilingenjörer, bergsingenjörer och arkitekter 1961, utgiven till Svenska Teknologföreningens 100-årsjubileum, Stockholm 1961

Teknisk Tidskrift 1871-1895, Extra Häfte, Svenska Teknologföreningen, Stockholm 1896

Om ingenjörens roller och arbete

Althin, Torsten, KTH 1912-62 : Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm under 50 år (Stockholm, 1970)

Beckman, Svante: Bilder av ingenjören. Polhem 3 (1985), sid 205-220.

Berner, Boel, Sakernas tillstånd : kön, klass, teknisk expertis (Stockholm, 1996)

Berner, Boel, “Rationalizing Technical Work: Visions and Realities of the ‘Systematic Drawing Office’ in Sweden, 1890–1940”, Technology and Culture, 2007, vol 48 (1), 20–42

Berner, Boel, Teknikens värld. Teknisk förändring och ingenjörsarbete i svensk industri (Lund 1981)

Berner, Boel, Perpetuum Mobile? Teknikens utmaningar och historiens gång (Lund, 1999)

Berner, Boel, och Ulf Mellström,”Looking for Mister Engineer. Understanding Masculinity and Technology at two Fin de Siècles” i: B.Berner (ed) Gendered Practices. Almqvist & Wiksell International (1997), 39-68.

Berner, Boel, Vem tillhör tekniken? Kunskap och kön i teknikens värld, (ed.) (Lund, 2003)

Björck, Henrik, 'Ingenjörerna', Signums svenska kulturhistoria. 1900-talet., s. 331-355 (2009).

Björck, Henrik., Teknikens art och teknikernas grad : föreställningar om teknik, vetenskap och kultur speglade i debatterna kring en teknisk doktorsgrad, 1900-1927 (Stockholm ,1992)

Björck, Ingela (red.), Vad är en ingenjör (Linköping, 1998)

Dahl, Per, Svensk ingenjörskonst under stormaktstiden: Olof Rudbecks tekniska undervisning och praktiska verksamhet (Uppsala, 1995).

Ek-Nilsson, Katarina, Teknikens befäl : en etnologisk studie av teknikuppfattning och civilingenjörer. (Uppsala, 1999)

Kaiserfeld, Thomas, ”Den fallne hjälten-tre ingenjörsporträtt i svensk film”, Polhem: Tidskrift för teknikhistoria 8 (1990), s. 352-370.

Karlqvist, Anna, Från eftersatt till eftersökt: om kvinnliga studeranden på Kungl Tekniska högskolan. (Stockholm, 1997)

 Lentz, J. & L. Wadsö (red) Inte vår sak? Om etik och moral i ingenjörskonsten (Lund, 1987)

Lindqvist, Svante, “Discussion : an engineer is an engineer is an engineer?.” In Science, technology and society in the time of Alfred Nobel : Nobel symposium 52 held at Björkborn, Karlskoga, Sweden, 17-22 August 1981. Vol. 298.

Lindqvist, Svante, “En sliten och alldeles för trång bonjour: Den historiska bakgrunden till KTHs organisatoriska struktur.” In Kungl. Tekniska Högskolans organisationsutredning, 1992.

Lindqvist, Svante, “Teknologins institutioner som spegelbild av Sveriges industriella historia..” In Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademiens årsbok. Vol. 1994. Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademiens årsbok (Stockholm,1994)

Lindqvist, Svante, ”Om konsten att ligga lågt, inte sticka upp och sitta ner i båten” i: Till en konstnärssjäl (Stockholm, 2002), s. 209–225.

Sundin, Bosse, Ingenjörsvetenskapens tidevarv. Umeå 1981.

Senast uppdaterad 2023-11-14
Till toppen