Vanliga frågor och svar om kollektivavtal

8 frågor och svar om kollektivavtal

1. Vilka rättigheter får jag på en arbetsplats med kollektivavtal som jag inte hade haft rätt till annars?  

Svar: På en arbetsplats med kollektivavtal får du bland annat rättigheter som lönerevision, tjänstepension och tillgång till försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Du får också rätt till föräldralön, ersättning vid övertid, beredskap och restid. Utan kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren ensidigt vilka villkor som ska gälla utöver de arbetsrättsliga lagarna och det som står i ditt enskilda anställningsavtal.

2. Det finns ju redan arbetsrättsliga lagar i Sverige, är inte kollektivavtalen onödiga? 

Svar: Lagarna är viktiga och utgör ett ramverk. Men vissa förmåner som vi tar för givna är inte alls reglerade i lag, så som rätten till lönerevision och tjänstepension. Branschanpassade kollektivavtal är ett flexibelt och stabilt regelsystem som komplement till lagarna. Kollektivavtalen förhandlas om till nya arbetsvillkor och behov genom de regelbundna förhandlingarna som parterna har, i det som kallas avtalsrörelsen.

3. Varför ska man vara med i facket när kollektivavtalet gäller alla anställda?  

Svar: Det stämmer att kollektivavtal gäller alla anställda (hos en arbetsgivare som har kollektivavtal). Men som medlem i facket har du fler fördelar. Om det exempelvis skulle ske uppsägningar eller neddragningar på din arbetsplats är det bara medlemmar som får hjälp av facket. Dessutom, ju fler medlemmar i facket desto starkare blir fackets förhandlingsposition. Det leder till bättre villkor för alla. 

4. Jag har hört att kollektivavtalet ger mig sämre löneutveckling, stämmer det?

Svar: Nej, det stämmer inte. Utan kollektivavtal riskerar din löneutveckling att - i värsta fall - utebli eller bli godtycklig, ojämlik och utan insyn. Faktum är att utan kollektivavtal har du inte rätt till ett årligt lönesamtal. Rätten till lönesamtal regleras nämligen i kollektivavtal och inte i svensk lag. 

5. Jag har redan bra förmåner på mitt jobb. Vad vinner jag på kollektivavtal?  

Svar: Kollektivavtal är ett golv, inte ett tak. Det finns ingenting i kollektivavtalen som hindrar arbetsgivaren från att ge förmåner utöver det som står där. Kollektivavtal säkerställer att alla har tillgång till samma grundläggande villkor. Det luriga med förmåner och arbetsvillkor som beskrivs i policys och personalhandböcker är att de kan tas bort utan att arbetsgivaren bryter mot ett avtal (eftersom policys och personalhandböcker inte är ett bindande avtal mellan två parter). 

6. Om vi har kollektivavtal, måste jag strejka om det skulle bli aktuellt?  

Svar: Om det finns ett kollektivavtal råder så kallad fredsplikt. Det betyder att facket inte får strejka. Strejk kan bara bli aktuellt om det saknas kollektivavtal eller om kollektivavtalen löpt ut och förhandlingar om nya avtal pågår.

I Sverige är strejker mycket ovanliga, men skulle det hända förväntas du som medlem att följa det beslut som fackförbundet fattar. Du får då konfliktersättning från förbundet. Konfliktåtgärder är en sista utväg och oftast kan oenigheten lösas genom dialog innan strejken bryter ut. Mer om vad som gäller vid en strejk finns här.

7. Vi har inget kollektivavtal på min arbetsplats, hur får vi det?

Svar: Det är arbetsgivaren som beslutar om att teckna kollektivavtal. Det ni som anställda kan göra är att prata ihop er om tanken på kollektivavtal hos er. Läs mer om hur ni går tillväga för att få kollektivavtal.

8. Hur hänger kollektivavtalen ihop med den svenska modellen?

Svar: Den svenska modellen är ett unikt system där arbetsgivare och fackföreningar samarbetar för att förhandla fram goda arbetsvillkor. Kollektivavtalen är kärnan i den svenska modellen. Förhandlingarna och kollektivavtalen skapar en arbetsmarknad som kännetecknas av samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare snarare än konflikt.  

Trots att Sverige har den klart största arbetsmarknaden i Norden, har vi betydligt färre antal förlorade arbetsdagar per år till följd av konflikter och strejker än våra grannländer.

Förlorade arbetsdagar i de nordiska länderna. Årsmedeltal för perioden 2014-2023.

Siffrorna i tabellen kommer från Medlingsinstitutet