EU:s minimilönedirektiv sågas av Europadomstolens generaladvokat

Initiativet och målsättningen står nog alla medlemsstater bakom. Men det som ledde till en ilsken debatt bland flera medlemsstater, inte minst bland arbetsmarknadens parter i Sverige, var att det skulle ske genom lagstiftning.

I Sverige är traditionen att staten inte ska lägga sig i lönebildningen, utan skötas av fack och arbetsgivare – grundbulten i den så kallade svenska modellen. Direktivet skulle ha genomförts i medlemsstaterna i november 2024, men Sverige har inte genomfört det.   

I januari 2023 inledde Danmark en rättsprocess mot EU där man gjort gällande att EU har överskridit sin lagstiftningsbehörighet när man antog minimilönedirektivet. Danmark menar att EU inte har behörighet att lagstifta om löneförhållanden. Sverige anslöt sig till Danmarks sida i rättsprocessen genom en så kallad intervention i målet. Motparter i målet är EU:s lagstiftare, dvs parlamentet och rådet. Det finns medlemsstater som i likhet med Sverige har intervenerat, men de har valt institutioners sida.    

Generaladvokaten i EU-domstolens yttrande: "Strider mot EU-rätten" 

Generaladvokatens uppgift är att granska ett fall som domstolen ska döma i. Utlåtandet från generaladvokaten är visserligen inte bindande för domstolen men brukar ändå ha betydelse vid domstolens bedömning av målet.

Den 14 januari kom Generaladvokaten i EU-domstolens yttrande. Han gick på Danmarks och Sveriges linje, och anför att direktivet om minimilöner strider mot EU-rätten och därmed aldrig borde antagits av Europaparlamentet och ministerrådet. Därmed bör det rivas upp. Yttrandet från Generaladvokaten välkomnades av både den svenska regeringen och av arbetsmarknadens parter inklusive Sveriges Ingenjörer. 

Nu avvaktar vi spänt på domen från EU-domstolen, som ska avgöras med hela femton domare, vilket signalerar det principiellt viktiga i detta mål. Men, väntan på domen försätter samtidigt Sverige i en speciell situation. Det blir märkligt att å ena sidan arbeta med att genomföra direktivet i svensk rätt när vi samtidigt hävdar att det ska ogiltigförklaras.

Om det i slutändan ändå ska genomföras kommer Sverige inte på långa vägar kunna hålla tidsfristerna för genomförandet av direktivet. Väntan på EU-domstolens ställningstagande är spänd och insatserna höga på bägge sidor.     

Jag återkommer när målet är avgjort och följderna av det kan skönjas.