Var fjärde medlem i Sveriges Ingenjörer har permitterats i coronakrisen. När företag under en längre tid stoppar utvecklingsarbete äventyras framtida konkurrenskraft, skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand.
Coronakrisen har slagit hårt och brett bland Sveriges mest konkurrenskraftiga företag och deras anställda. Tiotusentals personer i industri- och tjänstesektorerna har permitterats och tusentals har redan varslats.
Nu ska dessa företag snart utsättas för den fulla kraften av den internationella konkurrensen när de stora ekonomierna startar om.
Att permittera så många som möjligt och pausa eller stänga utvecklingsprojekt tror vi är en dålig lösning. Många företag är på god väg att såga av den gren de sitter på.
Förbundsordförande
En helt ny undersökning bland Sveriges Ingenjörers medlemmar visar att var fjärde ingenjör har permitterats under coronakrisen.
I en annan undersökning säger våra förtroendevalda i 4 av 10 företag att innovations- och utvecklingsprojekt försenats eller helt stannat av. Den tid som frigjorts under permittering har också i liten utsträckning använts för kompetensutveckling kopplad till teknikskiften inom branschen eller företaget.
Korttidspermittering är en utmärkt lösning på kort sikt, och staten har aldrig tidigare gjort sådana massiva satsningar för att stödja företagen. Permitteringarna gör det möjligt för anställda att ha kvar sina arbeten under en kris samtidigt som företagen behåller kompetens och kan göra en snabb återstart av verksamheten när krisen är över.
Men när företag under en längre tid drar ned på eller helt stoppar långsiktigt utvecklingsarbete så äventyras möjligheten till återhämtning och framtida konkurrenskraft.
Skillnaden mot den förra globala krisen, finanskrisen, är stor. Då behöll de stora företagen i hög grad sin utvecklingskompetens, trots att efterfrågan dök. Det gjorde dem redo att konkurrera med full kraft den dagen krisen lättade. Arbetslösheten bland ingenjörer steg då till cirka två procent.
Under nuvarande pandemi visar vår medlemsundersökning att två procent redan är uppsagda och ytterligare fyra procent är varslade, vilket tyder på att många företag denna gång valt att svälta sig ur krisen.
EU-kommissionen slog nyligen fast att Sverige är bäst på innovation i Europa. Det är en plats värd att försvara. Innovation och utveckling som leder till konkurrenskraftiga produkter och tjänster förutsätter dock kompetent personal och friska satsningar.
Under den långa högkonjunkturen såg vi i våra undersökningar hur tid till kompetensutveckling minskade stadigt. Det fanns inte tid, hette det. Nu finns tid, men företagen låter de permitterade stanna hemma i stället. Med den inställningen riskerar högkonjunktur och lågkonjunktur att leda till samma sak: minskad konkurrenskraft och svagare företag.
Vi ser dessvärre också exempel på hur företag, med krisen som alibi, tar tillfället i akt och varslar arbetskraft vars kompetens inte motsvarar kommande teknikskiften.
Företagen måste därför se till att vässa kunskaperna hos den personal de har.
Statens roll är att ta ett helhetsgrepp kring universitetens och högskolornas uppgifter. En kraftfull satsning på specialistutbildningar från lärosätena med finansiering från regeringen gynnar hela samhället.
Även företag som varslar kan utveckla sina anställda. På Volvo Technology är kompetensutveckling obligatorisk för alla permitterade. Bolaget erbjuder interna och externa utbildningar och har överenskommelser med Chalmers och andra högskolor om online-utbildningar.
De små och medelstora tillverknings- och tjänsteföretagen har mindre reserver än de stora, men bidrar samtidigt mycket till den utveckling som sker i de större. Därför är det viktigt att stödja dessa företags möjligheter att utveckla produkter och tjänster.
Ett bra sätt att snabbt stimulera innovation är att vidareutveckla program som redan är igång. Ett sådant exempel är regeringens Strategiska innovationsprogram där företag och högskolor tar sig an forskning som både leder till ökad konkurrenskraft och löser angelägna samhällsutmaningar.
Andra viktiga samverkansmiljöer är test- och demonstrationsanläggningar knutna till bland annat industriforskningsinstitut, hubbar i företagsmiljöer där etablerade storföretag samverkar med nystartade innovativa företag samt stora satsningar där myndigheter och företag samverkar i test till exempel kring elvägar.
Läs debattinlägget på Ny Teknik.