Nu måste det bli ett slut på det ständiga lappandet och lagandet i regelverket för arbetskraftsinvandring och i stället införa ett framtidssäkrat system som bygger på den svenska modellen skriver Ulrika Lindstrand och Johan Kreicbergs.
Debattartikeln publicerades första gången på Dagens Industris debattsida den 8 mars 2023.
Nyligen kom regeringen med nya direktiv till utredningen om behovsprövad arbetskraftsinvandring. Återigen föreslås en ny inriktning på vilket regelverk som ska gälla för arbetskraftsinvandrare från tredje land. Ett sådant instabilt regelverk drabbar både de personer som kommer hit för att arbeta och de företag som försöker knyta till sig nyckelkompetens. Sveriges Ingenjörer presenterar nu en ny stabil modell för arbetskraftsinvandring som ger en snabb och effektiv hantering av arbetstillstånd, stärker den svenska modellen och ger goda villkor för arbetskraftsinvandrare.
Många olika intressen måste balanseras i regleringen av arbetskraftsinvandringen från tredje land. För att svenska verksamheter ska kunna vara internationellt konkurrenskraftiga behöver de kunna rekrytera personal med rätt kompetens. Ofta finns det också en viktig tidsaspekt. De företag som tvingas vänta alltför länge på att rekrytera nyckelpersonal hamnar på efterkälken i den internationella konkurrensen. Därför hörs det ofta krav från näringslivet på snabbare handläggning av arbetstillstånd och mindre byråkrati.
I den andra vågskålen finns omsorgen om de utländska medarbetare som kommer hit för att arbeta i Sverige och att tillse att det finns rättvisa konkurrensvillkor mellan olika företag. Löneläget i många länder utanför EU ligger långt under nivån i Sverige och arbetskraftsinvandringen ska inte användas för låglönekonkurrens. På den svenska marknaden ska svenska villkor gälla och enligt svensk lag ska alla som arbetar i Sverige erbjudas löner, villkor och försäkringar motsvarande svenska kollektivavtal eller branschpraxis.
För omkring 10 år sedan införde Migrationsverket ett certifieringssystem som skulle påskynda hanteringen av arbetstillstånd. Arbetsgivare blev certifierade av Migrationsverket och för dessa skulle kompletta ansökningar om arbetstillstånd få ett beslut inom 10 dagar vid förstagångsansökningar och efter 20 dagar vid förlängning.
I många fall har det visat sig att villkoren som arbetskraftsmigranterna fått ligger långt under vad som gäller i kollektivavtal eller branschpraxis.
Det finns olika sätt att få arbetstillstånd i Sverige för invånare i tredjeland. Men bland högkvalificerad arbetskraft som ingenjörer och programmerare är just certifieringssystemet den absolut vanligaste vägen. Systemet har visat sig ha stora brister. I många fall har det visat sig att villkoren som arbetskraftsmigranterna fått ligger långt under vad som gäller i kollektivavtal eller branschpraxis. Det handlar bland annat om människor som blivit hemskickade efter en kort tids sjukdom.
Systemet med certifiering har också gett upphov till handel med arbetstillstånd där så kallade relocationsföretag och rekryteringsfirmor blir certifierade för att hitta personal åt andra företag. När företag anlitar de här certifierade firmorna så betalar de en avgift som i vissa fall skjuts över på arbetskraftsmigranten, vilket gör att denne själv då får betala för sitt arbetstillstånd.
Den stora majoriteten av de som får arbetstillstånd via certifieringssystemet har sin anställning i ett annat land medan de arbetar i Sverige. Det är därför inte konstigt att Migrationsverket släpper igenom anställningar som absolut inte ligger i nivå med svenska kollektivavtal. Det är omöjligt att till exempel kontrollera skyddet av en indisk sjukförsäkring inom 10 dagar.
Under åren har olika regeringar försökt lappa och laga i de regelverk som rör arbetskraftsinvandringen. Bara under 2021 presenterades en utredning om Ett förbättrat system för arbetskraftsinvandring (SOU 2021:5) och en annan om Ett förbättrat system mot arbetskraftsexploatering (SOU 2021:88). Så sent som förra året tillsatte regeringen utredningen om en behovsprövad arbetsmarknadsinvandring, men nu kom nya direktiv. Den nya regeringen har alltså redan ändrat direktiven och vill bland annat införa någon form av lagstadgat lönegolv.
Det finns inget som talar för att arbetsmarknadsprövning eller lagstadgade lönegolv är någon långsiktig lösning. Att centralt definiera vilka grupper som behövs på svensk arbetsmarknad är inte möjligt. Arbetsgivarna har en poäng i påståendet att bara de kan veta vilken kompetens som är nödvändig och det är omöjligt att långt i förväg definiera vilken typ av kompetens som kommer att behövas i framtiden. Ett system med arbetsmarknadsprövning riskerar därför att både bli tidsödande och trubbigt och därmed skapa konkurrensnackdelar för svenska verksamheter. Idén med lönegolv är främmande på svensk arbetsmarknad där villkoren bestäms av arbetsmarknadens parter och inte av politiker. Ett lågt lönegolv gör att villkoren för arbetsmigranterna kan vara betydligt sämre än vad som gäller annars på svensk arbetsmarknad och ett högt lönegolv gör att branscher med löner under genomsnittet inte har möjlighet att rekrytera från tredjeland när det behövs.
Med kollektivavtal kan vi få ett hållbart system för arbetskraftsinvandring och ett system som passar bra för den svenska arbetsmarknaden. För anställningar som omfattas av svenska kollektivavtal är det fullt möjligt att på 10 dagar bedöma om villkoren i en anställning är i nivå med vad som gäller på svensk arbetsmarknad. Kollektivavtalet är en garant för att löner, försäkringar och övriga villkor uppfyller alla krav.
Med vår modell kan vi få en snabb hantering av arbetstillstånd som gör svenska verksamheter konkurrenskraftiga och som garanterar arbetsvillkoren. De företag som fortsatt vill att deras arbetsmigranter fortfarande ska vara anställda i andra länder kan få dessa arbetstillstånd godkända, men då får de också låta granskningen ta den tid som krävs. Både arbetsgivare och arbetstagare har allt att vinna på ett stabilt, tidseffektivt och tryggt system för arbetskraftsinvandring.
Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer
Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer