Bli medlem
Sveriges Ingenjörer

AI och utbildning stora framtidsfrågor för ingenjörer

I en valrörelse hamnar plånboksfrågorna i centrum. Borde vi inte i stället diskutera mer hur framtiden ska se ut? Det finns en rad frågor som påverkar ingenjörerna och deras yrkesliv framöver.
Opinion
2026-09-07

Svenskt välstånd har grundat sig på att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen. Men nu finns det många oroande tecken. Det sker allt färre vetenskapliga publiceringar inom teknikområdet, andra länder ligger längre fram i AI-racet och alltför få ungdomar väljer natur och eller teknikprogrammen på gymnasiet.

Framtidsfrågor för ingenjörer

Här är ett par av de framtidsfrågor som Johan Kreicbergs lyfter fram i filmen:

Artificiell intelligens

AI är en av de viktigaste framtidsfrågorna för svensk industri och konkurrenskraft. Under den här mandatperioden har Sverige fått dels en AI-kommission som har lagt fram en färdplan för Sverige, dels en nationell AI-strategi.

Det finns bra ambitioner om att stärka forskning och infrastruktur, förbättra konkurrenskraften och satsa på folkbildning. Problemet är bara att de här ambitionerna än så länge inte har omsatts i praktiska reformer.

Staten borde bidra till att utveckla infrastruktur med högskolor, forskningsinstitut och näringsliv för att hjälpa små företag med testmiljöer och ekonomiska morötter till utbildning. Det är ett sätt att stödja små och medelstora företag att växa och ta till sig AI.

Brist på kunskap i naturämnen

En uppmärksammad utredning om produktivitet som gjordes för forskningsinstitutet SNS slog fast att Sverige har många styrkor, men också en stor svaghet: bristen på kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

När för få studerar naturämnen får ingenjörsföretagen till slut inte tag i de anställda de behöver för att utveckla företagen. Här behövs det insatser ända från förskola till högre utbildning och forskarutbildning.

Rapporten nämner också Sveriges Ingenjörers granskning som visade att elever som väljer natur- eller teknikprogrammen på gymnasiet får lägre slutbetyg än elever på andra högskoleförberedande program. Och därför väljer bort natur och teknik.

De som väljer natur- och teknikprogrammen måste få utdelning för det hårda jobb de lägger ned för att få bra resultat på dessa krävande program. Därför borde betygssystemet justeras så att programmen för natur och teknik inte missgynnas och avskräcker unga att välja dem.