Sex frågor och svar om tjänstepension, din lön när du slutar jobba

Vad är egentligen tjänstepension?
Tjänstepension är en pension som de flesta i Sverige har utöver den allmänna pensionen. Det är arbetsgivaren som betalar in den, men historiskt sett är det vi anställda som har avstått lön för att få den extra pensionen. Man kan därför se tjänstepensionen som en uppskjuten lön – en lön som betalas ut senare i livet, när vi går i pension.

Har tjänstepension något maxtak?
Om man menar hur stor utbetalningen kan bli, så finns det faktiskt inget maxtak. För många avgörs pensionens storlek av hur mycket som har betalats in, hur bra förvaltningen har gått och hur låga avgifter man har betalat.

Hur ser jag hur mycket tjänstepension jag har?
Eftersom du kan ha flera olika tjänstepensioner – till exempel för att du har bytt arbetsgivare eller flyttat din tjänstepension för att få lägre bolåneränta – rekommenderar jag att du loggar in på minpension.se. Där ser du alla dina tjänstepensioner samlade, och du kan även göra en prognos för hur mycket du kommer att få den dag du går i pension.

Vad ska jag tänka på när jag väljer mellan traditionell försäkring och fondförsäkring?
Om du inte är så aktiv med att byta fonder och vill ha en garanti i ditt sparande, kan traditionell försäkring vara något för dig. Har du lite mer koll på ditt sparande och vill ha möjlighet till högre avkastning, kan fondförsäkring passa bättre. Kom dock ihåg att fondförsäkring, till skillnad från traditionell försäkring, inte har någon garanterad nivå – men i gengäld ger den möjlighet till högre avkastning.

Vad är den stora skillnaden mellan ITP1 och ITP2?
Du som är född 1979 eller senare har ITP1 och du som är född 1978 eller tidigare har sannolikt ITP2. För att kontrollera rekommenderar vi att du loggar in på minpension.se eller avtalat.se.

Den stora skillnaden är att du i ITP1 har ett större eget ansvar för hur pensionspengarna placeras, eftersom ITP1 är premiebestämd – arbetsgivaren betalar in en summa varje månad som du till stor del bestämmer placeringen av. ITP2 är i stället till största del förmånsbestämd, vilket förenklat innebär att du får en viss procentsats av den lön du hade när du gick i pension. Där behöver du inte vara lika aktiv, eftersom det är arbetsgivaren som ser till att pengarna finns.

Jag får ofta frågan vilket av de två systemen som är bäst, men det är svårt att svara på generellt – det beror bland annat på hur väl du placerar dina pensionspengar i ITP1, och på vilken lön (eller intjänad förmån) du har när du går i pension i ITP2.

Borde jag löneväxla?
Nu kommer mitt absolut vanligaste svar: det beror på. Vill du avstå en del av din lön idag för att få en högre pension senare, kan det vara en bra idé. För att löneväxlingen ska vara lönsam bör du ha en så pass hög lön att du betalar statlig inkomstskatt idag, samtidigt som du inte förväntas betala statlig inkomstskatt på din pension när du går i pension – det är då växlingen blir skattemässigt fördelaktig. För att inte tappa intjänande till den allmänna pensionen bör din månadslön vara minst 56 086 kr efter löneväxlingen.

Tänk också på att du helst inte bör bli långvarigt sjuk eller arbetslös medan du löneväxlar, eftersom vissa ersättningar då baseras på din lägre lön efter växlingen. Fundera du på att löneväxla, ta gärna hjälp av någon som kan räkna på det åt dig om du inte själv har full koll – eller ta del av PTK:s checklista för löneväxling för dig som har tjänstepensionen ITP1 eller ITP2.