Så är din pension uppbyggd

Pensionens tre delar

När du har slutat att jobba får du fortfarande en ”lön” – pensionen.

Den består oftast av tre delar, allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat sparande. Här går vi kort igenom grunderna i de olika delarna. För mer specifik information angående just din pension, titta på sidan för ditt område privatanställd, statligt anställd eller kommunalt- eller regionanställd.

Allmän pension

Den allmänna pensionen brukar betraktas som basen i pyramiden. Den består av två delar – inkomstpension och premiepension. Du tjänar in allmän pension genom hel livet men bara på lön upp till en viss nivå. I år är den nivån 8,07 ibb. Det är 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga inkomster (upp till maxnivån) som avsätts till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. Resterande mindre del, 2,5 procent, går till premiepensionen. Premiepensionen är den del som du själv kan placera.

Har du en månadslön på 8,07 ibb eller mer kommer du att tjäna in maximal allmän pension under året. Från inkomstbasbeloppet dras först den allmänna pensionsavgiften bort och därefter avsätts 18,5% till din framtida pension.

När du väljer att gå i pension delas dina intjänade pensionspengar med ett delningstal (en beräknad livslängd) för att beräkna hur mycket som ska betalas ut per månad. 

Den som haft låg eller ingen inkomst får garantipension. Om du är född mellan 1938–1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension.

Varje år får du det orangea kuvertet, ett årsbesked som visar vad du har tjänat in det aktuella året samt värdet av hela din allmänna pension. 

Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen. Vill du veta mer har de bra information på sin webbplats.

Vill du veta hur mycket du förväntas få i pension eller vad du redan har tjänat in är minpension.se en bra sida att besöka. 

Basbeloppen finns längre ned på sidan.

Tjänstepension

Att ha tjänstepension är inte någon självklarhet, men de flesta som arbetar har det. Är du på en arbetsplats med kollektivavtal kan du vara säker på att din arbetsgivare betalar pengar till din tjänstepension. Den kollektivavtalade tjänstepensionen ger dig inte bara mer pengar i pension utan också extra pengar om du blir långvarigt sjuk och din familj får pengar om du dör. Det finns dessutom ett skydd vid arbetsskada.

Det finns olika tjänstepensionsavtal i Sverige, vilket du tillhör beror på var du arbetar: 

• Inom privat sektor är ITP den största och vanligaste tjänstepensionen.
• Vid kommun och region gäller KAP-KL eller AKAP-KR 
• Är du statligt anställd heter din tjänstepension PA16

Om du har jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Är du egen företagare måste du själv kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös.

Både det nya allmänna pensionssystemet som infördes 1999 och ITP 1 från 2007 bygger på livsinkomstprincipen. Den innebär att det som betalas in under yrkeslivet ligger till grund för vad individen får ut som pensionär i form av pension. I praktiken betyder detta att ju högre pensionsgrundande inkomst en individ har haft, desto högre blir den allmänna pensionen och också tjänstepensionen.

Det finns emellertid många viktiga skillnader mellan tjänstepensionen och den allmänna pensionen. Det är skilda system som förvaltas oberoende av varandra. Beslut om den allmänna pensionen fattas av Sveriges riksdag och Pensionsmyndigheten ansvarar för administrationen och utbetalningar. Förvaltning och beslut om villkoren för de kollektivavtalade tjänstepensionerna avgörs av arbetsmarknadens parter i förhandlingar.

Tjänstepensionen regleras alltså vanligtvis genom kollektivavtalen och består av ålderspension, efterlevandeskydd och sjukförsäkring. Tjänstepensionen påverkas av hur länge man arbetar, hur mycket som betalas in och hur värdet på pensionen utvecklas.

Privat sparande

Om du tycker att den inkomst du förväntas få från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är för liten kan du spara privat. Genom att göra en prognos på minpension.se kan du avgöra om du behöver spara privat eller inte. 

Det absolut viktigaste tipset är att se till att din arbetsgivare har en tjänstepensionslösning, helst kollektivavtalad - har du det under hela din karriär kanske inte behovet av privat pensionssparande blir så stort, men det beror såklart på vad du har för behov som pensionär. Egentligen handlar det om att konsumera nu eller sedan.

Det finns många olika sätt att spara till pension och det är bra att se över hela ekonomin när du funderar över ditt pensionssparande. Utöver sparkonton, pensionsförsäkringar, aktier och fonder är amorteringar på lån, köp av bostad eller satsningar på din egen hälsa bra för pensionen. Att investera i sin hälsa ger möjlighet till ett friskt liv samt en bra lönekarriär och därmed ett högt intjänande i tjänstepensionen.

Löneväxling

Ett sätt att öka din pension är att löneväxla. Det innebär att du byter en del av din lön i dag mot pension senare i livet. Din arbetsgivare betalar en löneskatt på din lön i stället för sociala avgifter, det gör att du bör få ut 6 procent mer över till din pension än vad du hade fått ut i lön. Säkerställ med din arbetsgivare att dessa 6 procent tillfaller dig.

Läs mer här om löneväxling och vad du bör tänka på