Batterilager tar plats i energisystemet
Batterilager med hög kapacitet får en allt viktigare roll i energi- och transportsystemen. Dessa stora batterier som ofta kallas Bess, den engelska förkortningen, kan till exempel användas för att ladda eldrivna lastbilar eller kapa effekttoppar i elförbrukningen. De kan också användas för att erbjuda så kallade systemtjänster, som till exempel att balansera elnätet och göra det mer motståndskraftigt mot störningar.
Att klara av allt det här samtidigt är inte lätt för ett batteri, eftersom det ställs helt olika krav beroende på uppgift.
– Det kan bli mer lönsamt att köpa en bess om man kan använda den för flera ändamål, säger Jacob Norgren.
Jacob Norgren och Axel Solhall tog sig an uppgiften att hitta ett sätt att förbättra styrningen av uttaget från inte bara en utan ett helt system batterier. Batterilagren koordineras av en central nod som bestämmer när och hur mycket el som ska tas ut av respektive lager.
Sommarjobb väckte idén
De har båda läst datateknik och sommarjobbat på Volvo Energy där de också fick idén till sitt att göra batterilagren effektivare.
Deras examensjobb på civilingenjörsprogrammet har fått stöd av Sveriges Ingenjörers miljöfond genom ett avtal med Chalmers, där miljöstipendier under året delats ut till tio exjobb med fokus på hållbarhetsfrågor. Varje examensarbete har fått 50 000 kronor.
Exjobbet bygger på linjär programmering med matematiska algoritmer som grund. De har inte använt AI-stöd, trots att de tror att det kan vara framtiden för den här typen av uppgifter. Utbud och efterfrågan kan AI hantera.
– Om det är något AI är bra på så är det att förutsäga priser, som till exempel elpriser. Det skulle kunna anpassas till den här uppgiften, säger Jacob Norgren.
I deras simuleringar är batterilagren mest kompatibla och mest lönsamma i kombination med fabrikers energibehov.
Antalet installerade stora batterilager har ökat lavinartat de senaste åren. 2022 var den installerade effekten 100 MW eleffekt och 2025 hade den växt till 1 000 MW. Ersättningen för att stabilisera elnätet har sjunkit från 150 euro per MW och timme till 3,80 euro under samma tid. Det har tärt på lönsamheten och minskat investeringarna i elektrifieringen av tunga transporter.
Å andra sidan väntas efterfrågan på el öka och priserna på batterier fortsätta att sjunka. Och med en lösning som bättre utnyttjar batteriernas förmågor blir det mer fördelaktigt.
– Ekonomin i det här kommer att bli bättre och bättre. Priserna på batterier kommer att fortsätta att sjunka, konstaterar Axel Solhall.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser som miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap.