I svenska kustvatten finns 700 000 fritidsbåtar; flest i hela världen per capita. Det beror förstås på skärgårdarna med grunt vatten som finns runt Stockholm, Göteborg och på flera andra ställen i landet. För fiskar och däggdjur i vatten är de många båtarna inte av godo. Ljudet från båtarnas motorer och propellrar stör hörseln för dem och kan hindra dem att navigera, hitta mat, kommunicera och reproducera sig.
Stora båtar övervakas genom ett positioneringssystem (AIS) och mycket av uppmärksamheten riktas mot den kommersiella sjöfarten för att minska miljöpåverkan av ljudet under ytan. Det är också lätta att identifiera ljudet av dem, eftersom det går att se var det befinner sig. Men hur mycket ljud som fritidsbåtarna alstrar är mindre känt.
När Theresia Muhr – som tagit en kandidat i akustik – hörde en föreläsning om undervattensakustik av en föreläsare från IVL blev hon genast intresserad.
– Marint liv är det som vi vet minst om. Och här såg jag en möjlighet att koppla samman mitt intresse för naturen med vetenskapen, berättar Theresia Muhr som tilldelats Sveriges Ingenjörers Miljöstipendium för sitt exjobb.
Miljöstipendierna är en överenskommelse mellan Sveriges Ingenjörer och Chalmers tekniska högskola som går till exjobb med fokus på hållbar utveckling. I Göteborg har Theresia Muhrs arbete och nio andra exjobb fått 50 000 kronor vardera.
Att mäta båtljud kan förefalla enkelt, men ljud i vatten kan komma från många källor och det är inte alltid lätt att veta vad man hör. Båtar kan låta mycket olika och dessutom kan regn, vind och vågor spela stor roll för bakgrundsljuden i havet. Ljudupptagningen gjordes runt Kosteröarna med hydrofoner – vattenmikrofoner. Sedan skulle ljudet tolkas.
– Algoritmerna jag använde kommer ursprungligen från seismologin. De mäter utbrott av energi, säger Theresia Muhr och tillägger att programmeringen som skulle tolka signalerna var knepig.
Det gällde att hitta ett optimerat värde som på ett säkert sätt visade att det var en fritidsbåt som rörde sig i vattnet, utan att det skulle ge upphov en rad falskt positiva eller negativa svar från systemet som tolkade data.
Resultaten visar att det är möjligt att tillförlitligt upptäcka fritidsbåtar och deras ljudkuliss utan behov av AIS-data. Det fyller ett viktigt kunskapsgap in om hur småbåtar påverkar miljön. Systemet ger möjlighet till långsiktig och automatiserad bullermätning och ett bättre underlag för skydd av marina ekosystem.
Dessutom stödjer det Sveriges införande av EU:s havsmiljödirektiv, som kräver mätning av kontinuerligt lågfrekvent buller i marina miljöer.
Theresia Muhr är väldigt nöjd med sin akustikmaster Sound and Vibration på Chalmers. Hon letade länge i hela Europa innan hon hittade de kurser hon ville gå. Hon hoppas att hennes arbete kan leda till ett verktyg för att mäta ljudföroreningar. Hittills har teknikutvecklingen inte erbjudit någon bot på problemet.
– Elbåtar är tystare för oss människor, men under vattnet är det inga stora förändringar, säger hon.
Hon kommer från en liten by i södra Tyskland utanför München och fick tidigt en relation till vatten, eftersom hennes föräldrar båda är passionerade dykare och träffades genom den gemensamma hobbyn.
– Utan dykningen skulle jag inte finnas till, konstaterar hon.
Någon egen dykning i Göteborgs skärgård har hon inte hunnit med men kanske blir det något dyk i sommar i sjöarna väster om München.
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap.