Gemensamma insatser krävs för att Sverige ska förbli ett teknikland

Kompetens är en avgörande faktor när företag väljer att etablera sig i Sverige framhöll Jan Larsson, vd för Business Sweden och var tydlig med att möjligheten att kunna erbjuda rätt kompetens på rätt plats är direkt kopplad till både vår konkurrenskraft och vår motståndskraft. En av de första frågorna företag ställer när de överväger att etablera sig i Sverige är: finns den kompetens vi behöver här?

En annan fråga som togs upp var kvaliteten på undervisningen. Sverige ligger lågt i Europa sett till lärarledd tid inom högre utbildning. Det påverkar inte bara studenternas lärande, utan också deras intresse för en framtid inom den akademiska världen. Mötet mellan lärare och student är avgörande. Fler skulle få upp ögonen för den akademiska karriären om den lärarledda tiden ökade, påpekade av Elsa Berlin, vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer.

Tidiga insatser krävs i skolan

För att fler svenskfödda ska välja en akademisk bana eller söka sig till forskarutbildningar behöver åtgärder sättas in tidigt. Insatser för teknik och naturvetenskap måste göras redan i grundskolan, vilket också är ett viktigt mål i den nationella STEM-strategin. Som Maria Fuxborg, näringspolitisk chef på Västsvenska Handelskammaren, poängterade: Det vi inte ser hända i dag är ofta resultatet av det vi misslyckats med för länge sedan.

Malin Frenning vd på det statliga forskningsinstitutet RISE, lyfte fram Sveriges höga digitala mognad och landets starka ingenjörstradition, som två starka förutsättningar. Andra i panelen betonade goda språkkunskaper i engelska, attraktiva företag och förhållandevis goda villkor för doktorander.

Samtidigt finns det utmaningar som måste hanteras; från svårigheter för medföljande att etablera sig, till det faktum att det kan vara komplicerat att leva utan personnummer eller bankkonto. Dessutom är resurserna för den allra högsta forskningen begränsade. Man kan kanske acceptera en lön som är hälften av vad som erbjuds internationellt – men när det börjar närma sig en fjärdedel, då tappar vi de främsta, förklarade Martin Nilsson Jacobi, rektor och vd vid Chalmers tekniska högskola.

– Jag tycker att det är uppenbart från diskussionen att vi i Sverige inte kan leva på gamla meriter som teknikland.  Det finns stora orosmoln och politiken, högskolan och arbetsmarknadens parter behöver alla göra insatser för att se till vi även i framtiden kommer att ha världsledande ingenjörer, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.