En ny undersökning från Sveriges Ingenjörer visar att andelen ingenjörer som använder AI i sitt arbete åtminstone någon gång i veckan, har ökat från 28 till 63 procent jämfört med för ett år sedan. Oron för att AI ska ersätta jobben har stigit från 6 till 14 procent. De största farhågorna finns bland IT-ingenjörer som till exempel mjukvaruutvecklare.
Ändå är den stora den stora majoriteten av ingenjörerna inte orolig för att jobbet ska ersättas av AI. De flesta anser inte heller att användningen av AI har påverkat antalet ingenjörer på arbetsplatsen.
Även om inte alla kommer att påverkas är det troligt att en del av ingenjörerna kommer att behöva ställa om för att fortsatt vara attraktiva på arbetsmarknaden.
Rapporten argumenterar för att det kommer att krävas insatser från arbetsgivarna, staten och medarbetarna själva. En tidigare enkät till ingenjörer visade att det finns ett stort intresse att vidareutbilda sig inom AI. Det intresset har hittills inte mötts av arbetsgivarna.
För att kunna rekrytera och behålla ingenjörer krävs att arbetsgivarna planerar långsiktigt. En viktig del i detta är att värna de mer juniora rollerna och inte rationalisera bort dem. Om dessa roller försvinner minskar på sikt möjligheten att både bygga upp och behålla nödvändig kompetens.
Sverige är bättre rustat för omställning på arbetsmarknaden än många andra länder. Omställningsstudiestödet är en unik reform som ger alla medarbetare möjlighet att själva styra över kompetensutveckling mitt i arbetslivet.
Det finns fortfarande flaskhalsar i handläggningen vilket gör att många inte hinner få besked innan studierna startar och därmed inte kan påbörja sina studier. Under ett historiskt snabbt teknikskifte kan inte byråkratin lägga hinder för viljan att ställa om.