Efter att arbetslösheten bland ingenjörer toppade i september på 1,8 procent – den högsta nivån på nästan femton år – har utvecklingen vänt. I november låg arbetslösheten på 1,5 procent. För högskoleingenjörer inom bygg, som drabbats hårt under nedgången, är arbetslösheten nu till och med lägre än för ett år sedan. Även civilingenjörer inom industriell ekonomi samt kemi- och bioteknik har sett tydligt fallande arbetslöshet sedan september.
– Det är en positiv och viktig signal att nedgången sker just i grupper som ligger nära konjunkturkänsliga branscher. Det talar för att toppen i arbetslösheten sannolikt är passerad, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom på Sveriges Ingenjörer.
Trots de förbättrade siffrorna upplever ingenjörerna själva att arbetsmarknaden blir allt tuffare. I Sveriges Ingenjörers återkommande medlemsenkät uppger drygt hälften att de ser begränsade möjligheter att byta jobb till en högre lön. Det är första gången sedan mätningarna startade som fler är negativa än positiva.
Andelen som tror på möjligheten att byta jobb har nästan halverats jämfört med 2022. Detta trots att beteendet på arbetsmarknaden är stabilt – ingenjörerna söker och byter jobb i ungefär lika hög utsträckning som tidigare.
– Osäkerheten har ökat, men rörligheten är fortsatt god. Det är viktigt, eftersom hög rörlighet bidrar till en starkare arbetsmarknad, säger Johan Kreicbergs.
Flera indikatorer i samhällsekonomin pekar nu åt rätt håll. Hushållens konsumtion ökar återigen efter en längre period av stagnation, och effekterna av tullarna mot USA har hittills varit mindre negativa än befarat. Samtidigt väntas den expansiva statsbudgeten för 2026 och stigande reallöner bidra till ökad efterfrågan på ingenjörskompetens.
– Trots en osäker omvärld räknar vi med en fortsatt förbättring av arbetsmarknaden under första halvåret 2026. Ingenjörernas kompetens kommer att vara avgörande när konjunkturen stärks, säger Johan Kreicbergs.