Innan pandemin, när 11 procent av ingenjörskvinnorna jobbade deltid, var möjligheterna till distansarbete mycket begränsade. Sex år senare, 2025, när andelen deltidsarbetande ingenjörskvinnor har sjunkit till 7 procent, har många ingenjörer möjligheten att jobba någon eller några dagar i veckan på distans. Även hos Akavias medlemmar – som består av ekonomer, jurister och samhällsvetare – har deltidsarbetet bland kvinnor gått ner tydligt de senaste åren. När pandemin bröt ut arbetade drygt 9 procent av Akavias kvinnliga medlemmar deltid. 2025 hade andelen minskat till drygt 6 procent.
– Att deltidsarbetet för kvinnor har minskat kraftigt för såväl ingenjörer, jurister, ekonomer och samhällsvetare som tjänstemän i stort de senaste åren bör betraktas som ett stort framsteg för jämställdheten, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Räkneexempel från Alecta visar att en ingenjör som jobbar deltid på 75 procent under nio år får ett lönetapp på 9 500 kronor i månaden efter skatt. Totalt blir det ett lönetapp på drygt 1 miljon kronor efter skatt under deltidsåren jämfört med en ingenjör som jobbat heltid. Pensionen blir dessutom drygt 3 600 kronor lägre i månaden efter skatt för den som jobbat deltid i nio år.
– Många kvinnor inom tjänstemannayrken som gått ner i deltid har hamnat i en fälla. De får en deltidslön och kan lämna arbetsplatsen tidigare på eftermiddagen för att exempelvis hämta barn på förskolan, men arbetsuppgifterna förväntas ändå utföras på samma sätt som tidigare, på kvällarna efter att barnen somnat, säger Ulrika Lindstrand.
När distansarbetet möjliggör för fler kvinnor att jobba heltid i stället för deltid så är det att betrakta som en jämställdhetsmotor. Om kvinnor inom breda yrkesgrupper fortsatt får möjligheten att jobba på distans kan utvecklingen med minskat deltidsarbete tillåtas fortsätta.
– Det är mycket oroande med den trend hos flera storföretag på sistone där man gått fram med begränsningar av distansarbetet och striktare närvarokrav. Detta kan leda till att deltidsarbetet återigen ökar bland kvinnor. Det vore en stor förlust för såväl individerna, som jämställdheten och det svenska samhället, säger Ulrika Lindstrand.
Sveriges Ingenjörers underlag bygger på data från 74 000 civilingenjörer och högskoleingenjörer som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer och besvarade förbundets löneenkät 2025. Rapporten bygger även på statistik från Akavia och LO där båda har gett sina samtycken till användning.