Det nya studiestödet för omställning har lockat betydligt fler sökande än förväntat, vilket visar på ett stort intresse av att lära nytt och lära om.
– Det livslånga lärandet är här för att stanna och det är dags för en finansiering som möjliggör utvecklingen av de kurser som yrkesverksamma akademiker behöver, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom och samhällspolitisk chef för Sveriges Ingenjörer.
Tekniskt kunnande är avgörande för att klimatomställning, digitalisering och elektrifiering ska bli möjligt och i vissa fall krävs att ingenjörer kan komplettera med ny kompetens.
– Omställningsstudiestödet kan bli en katalysator för utvecklingen, men avgörande för att lärosätena inte ska tappa tempo är att finansieringen fungerar, säger Johan Kreicbergs.
Idag tvingas lärosäten prioritera mellan å ena sidan studenter på grundutbildningen och å andra sidan yrkesverksamma som vill utveckla sin kompetens. Med nuvarande anslagssystem är det ekonomiskt mer fördelaktigt för lärosäten att satsa på nya programstudenter istället för att utveckla och bedriva utbildning anpassad för yrkesverksamma akademiker. Även för grundutbildningarna saknas det tillräckliga resurser i budgeten.
– Att varje år minska resurserna är helt orimligt med tanke på samhällets behov av kvalificerade ingenjörer. Anslaget per ingenjörsstudent måste höjas rejält, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom och samhällspolitisk chef för Sveriges Ingenjörer.
Inom kort lanserar Sveriges Ingenjörer en rapport som visar att anslaget per ingenjörsstudent har minskat kraftigt i förhållande till lärosätenas kostnader sedan nuvarande anslagssystem infördes i mitten på 90-talet. De minskade anslagen har bland annat lett till färre laborationer och minskad lärarledd undervisning. Detta riskerar kvaliteten på ingenjörsutbildningen i ett läge när Sverige behöver konkurrera med hög teknisk kompetens. Årets budget innebär en fortsatt urholkning av resurserna.