– Vi ser väldigt positivt på att regeringen inser behovet av ökade satsningar inom STEM men vi saknar fortfarande de viktigaste åtgärderna, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Den lärarledda tiden på svenska ingenjörsutbildningar är bland de kortaste i Europa, och resurserna till naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar har gradvis urholkats, vilket Sveriges Ingenjörer tidigare lyft fram.
– När vi tillfrågar våra studerandemedlemmar pekar de ut laborationer och lärarledd tid som bra sätt att öka motivation och resultat, säger Ulrika Lindstrand.
I budgetpropositionen för 2025 tillförde regeringen 500 miljoner kronor till ingenjörsutbildningarna. Tyvärr har besparingskrav och ökade hyreskostnader för högskolorna gjort att denna satsning inte haft önskad effekt.
– Om regeringen vill ha fler ingenjörer måste studenterna mötas av lärare som har tid att lära ut. Vi hade hoppats på att resurserna per student skulle öka, säger Ulrika Lindstrand.
Regeringen presenterade också ett antal förslag för att stärka natur- och teknikämnena i grundskolan. I regeringens STEM-strategi ingår ett mål om att andelen elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet ska öka från 21 till 25 procent till 2035. De senaste siffrorna från Skolverket visar att andelen elever på dessa program i stället sjunker. Sveriges Ingenjörer har tidigare pekat på bekymret att det lönar sig för elever att välja bort natur- och teknikprogrammen för att få högre betyg.
– Det är bra att lärare får kompetensutveckling inom STEM. Men ingenjörslandet Sverige behöver också ett betygssystem som inte avskräcker elever med matte- och teknikintresse, säger Ulrika Lindstrand.
STEM är en förkortning av engelskans science, technology, engineering and mathematics; det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik.