Sverige behöver en kompetensreform för att möta upp den samhällsomställning som nu sker och för att stärkas som kunskapsnation. I den ekonomiska vårpropositionen bör kraftfulla resurssatsningar på kompetensutveckling och livslångt lärande inom högskolan finnas med. Det skriver förbundet i en debattartikel på Altinget.
Förbundsordförande Ulrika Lindstrand
Det är och har varit en exceptionell tid. Sedan våren 2020 har regeringen och stödpartierna lagt över 15 ändringsbudgetar. Mycket har varit bra. Stöd för korttidsarbete och ersättning för kompetensinsatser under permittering är två sådana exempel.
Sveriges Ingenjörer framförde redan tidigt under krisen, och inte minst i samband med regeringens höstbudget, värdet av att inte bara få till en ekonomisk återstart efter coronapandemin utan även en framtidsinriktad nystart.
Ingenjörer är en av de största akademikergrupperna i Sverige. Den snabba omställningen som nu sker genom bland annat digitalisering, elektrifiering och klimatteknik ger nya behov av ett fortsatt formellt lärande. För gruppen ingenjörer, som redan har en hög kunskapsnivå, är formell teknisk vidareutbildning det enda alternativet om ny spetskompetens inom den senaste teknik- och kunskapsutvecklingen ska kunna adderas.
I forskningspropositionen för 2021–2024 förtydligade regeringen lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet. Det är bra. Regeringen har däremot inte aviserat några nya resurser för att det ska realiseras. Det är långt ifrån bra.
De åtgärder som behöver sättas in för att öppna upp för kompetensutveckling för yrkesverksamma inom högskolan innebär nämligen en stor ökning av lärosätenas åtagande. Uppskattningsvis rör det sig om 10–20 procent av det totala kursutbudet. För att inte den reguljära grundutbildningen ska bli lidande av en ökad andel vidareutbildning, som dessutom måste ske i delvis nya former, krävs ytterligare resurser.
Det är naturligt att den ekonomiska politiken under det gångna året haft ett krisfokus. Men det är nu viktigare än någonsin att regeringen gör de investeringar som behövs för att vi ska klara samhällsomställningen bortom pandemin.
När finansministern presenterar regeringens ekonomiska politik den 15 april vill vi därför se tydliga aviseringar för just detta, genom:
En bra grundkompetens som löpande fylls på och fördjupas är en förutsättning för utveckling av teknik, produkter och tjänster som ligger till grund för Sveriges tillväxt och välfärd. Avsätt därför pengar i budgeten så att det livslånga lärandet kan bli verklighet och inte bara vackra ord.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Till toppen