Sveriges Ingenjörer
Opinion Debatt 11 maj 2022

Infrastruktursatsningar viktigare än någonsin för Sverige och svensk industri

851 miljarder kronor – det är den smått astronomiska summa som regeringen i juni ska fördela på infrastruktursatsningar för de kommande 12 åren. Företrädare i Industrirådet skriver på DN Debatt om vad pengarna behöver läggas på, för svensk industri. 

Hur pengarna fördelas har stark påverkan på hela samhället och därmed också på industrin. En ny aspekt att väga in är det säkerhetspolitiska läget. Industrins parter vill därför lyfta tre centrala prioriteringar: 1) underhåll av befintlig infrastruktur, 2) elektrifiering och 3) ny isbrytarflotta.

Underhåll av befintlig infrastruktur: Dåligt underhåll sänker tillförlitligheten och ökar risken för industrins leveranser samt påverkar industrins investeringsvilja. Den investeringsboom som sker inom industrin förutsätter att det finns väl fungerande infrastruktur och en långsiktig plan att åtgärda eftersläpande underhåll.

Elektrifiering: Drygt 90 procent av utsläppen från inrikes trafik kommer från vägtrafik och det görs främst genom elektrifiering av vägtrafiken. Det är också ett effektivt sätt att minska vårt beroende av olja och gas från Ryssland.

Anslagsfinansiering och drift av en ny isbrytarflotta: Sveriges isbrytarflotta är ålderstigen och vi riskerar haverier och störningar i sjötrafiken under vintertid. Därför är investeringar i nya isbrytare är mycket angeläget och bör ske via anslagsfinansiering.

Den svenska industrin är stark och konkurrenskraftig, men för att den ska fortsätta att vara det krävs att industrins behov av infrastruktur tydligare prioriteras i planeringen. Det ändrade säkerhetspolitiska läget innebär också att planen behöver ett tydligare beredskapsfokus som siktar på att bygga ett robustare Sverige. Nu är tiden inne att satsa på dessa tre områden – för den svenska industrin och den gröna omställningen, men också för Sveriges beredskap.

Klicka här för att läsa hela artikeln på DN Debatt

Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer

Annika Roos, vd, Jernkontoret

Björn Hellman, vd, Livsmedelsföretagen

David Johnsson, vd, TMF

Eva Glückman, vd, Grafiska företagen

Eva Guovelin, ordförande, Livs

Jenni Ranhagen, vd, NTR

Jonas Hagelqvist, vd, IKEM

Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen

Lena-Liisa Tengblad, vd, Gröna arbetsgivare

Maria Sunér, vd, Svemin

Marie Nilsson, ordförande, IF Metall

Martin Linder, ordförande, Unionen

Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna

Per-Olof Sjöö, ordförande, GS-facket

Tomas Undin, vd, Teko

Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna

Karolina Boholm, ordförande, Industrirådets arbetsgrupp för transporter och infrastruktur

För att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet och i övrigt behandla frågor som syftar till att skapa goda förutsättningar för industrin och dess anställda organiserar parterna ett industriråd (”Industrirådet”) bestående av ledande företrädare för samtliga parter.

Industrins utvecklingsråd arbetar med frågor som berör industrins förutsättningar i form av forskning, utveckling, kompetensförsörjning, mm. Även frågor som transporter och infrastruktur, energi och klimat samt jämställdhet behandlas inom utvecklingsrådet. 

Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand är för närvarande ordförande för Industrins utvecklingsråd.

Klicka här för att komma till Industriradet.se

Till toppen