Världen, Sverige och arbetsgivarna klarar sig inte utan ingenjörer. I avtalsrörelsen 2023 förhandlar vi för att ingenjörerna ska få löne- och arbetsvillkor som motsvarar deras viktiga insats för ett hållbart samhälle.
Sveriges Ingenjörer kräver förändringar i avtalen som skulle ge bättre villkor vad gäller till exempel arbetstid, deltidspension eller flexpension, distansarbete och välfungerande löneprocesser.
Hur din löneökning kommer att bli 2023 går inte att svara på. Har du kollektivavtal har du rätt till ett lönesamtal med din chef där du kan påverka din löneutveckling.
Vi befinner oss i ett tufft läge när vi nu inleder avtalsrörelsen. Vår målsättning är långsiktigt hållbara reala löneökningar som ger medlemmarna mer pengar i plånboken över tid, men att jaga inflationen är inte rätt väg för att uppnå det.
Inga löneavtal i Sverige innehåller några garantier för kompensation för inflation. Men det avtalen däremot säger är att om verksamheten går bra ska det ge ordentligt utslag på lönerna.
Sveriges Ingenjörer menar att den enskilde inte ska lyfta den höga inflationen i lönesamtal med arbetsgivaren. En arbetsgivare har ingen skyldighet att ta hänsyn till det vid lönesättning. Det omvända: att en låg inflation ska ge låga individuella löneökningar är inte heller önskvärt.
Det avtalen säger är att om verksamheten går bra ska det ge ordentligt utslag på lönerna. Sedan en lång tid tillbaka är det dessutom rekordlåg arbetslöshet bland ingenjörer och en mycket hög efterfrågan i vissa branscher. Vill arbetsgivarna ha rätt kompetens måste de vara beredda att betala för den. Arbetsgivarna måste lyfta blicken från den senaste kvartalsprognosen, behovet av duktiga ingenjörer kommer inte att minska, tvärtom.
Alla parter ska tillsammans verka för en god löneutveckling på lång sikt och främja anställningstryggheten.
Avtalsrörelsen inom privat sektor pågår. Där förhandlas bland annat ”märket” där vi yrkat på 4,4 procent i löneutrymme, vilket kommer att förhandlas nu under våren 2023.
Du påverkar din löneutveckling genom att i ditt lönesamtal argumentera och förhandla om den löneutveckling som du tycker motsvarar din måluppfyllnad och prestation. Du ska inte se märket som ett tak för din löneutveckling.
Märket och skrivningarna i avtalen ska ses som en helhet: de kompletterar varandra och balanserar mellan att den enskilde över tid ska få en god löneutveckling samtidigt som Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft.
Märket är ingen lag, utan just ett riktmärke till hur parterna tillsammans bedömer den totala löneökningskostnaden för hela Sverige – inte för en enskild individ, bransch eller arbetsgivare. Kollektivavtalens löneavtal innehåller grundläggande principer för lönesättning, att det ska utgå från arbetsplatsens marknadsmässiga och ekonomiska förutsättningar och individens måluppfyllnad och prestation.
Sveriges Ingenjörer har tillsammans Facken inom industrin lämnat sitt svar på det första avtalsförslaget de opartiska ordförandena lämnat till parterna. Facken inom industrin anser att ett väsentligt högre avtalsvärde krävs för att en uppgörelse ska kunna nås.
Precis som på industrisidan – där kraven presenterades före jul 2022 – så kan årets avtalsförhandlingar bli tuffa. Sveriges Ingenjörer har identifierat en rad nödvändiga förändringar av avtalen som kan ge goda villkor vad gäller pension, restid och distansarbete.
Läget för årets avtalsförhandlingar är tufft. Målsättningen är långsiktigt hållbara reallöneökningar som ger alla medlemmar goda arbetsvillkor och mer pengar i plånboken över tid och goda villkor vad gäller pension, restid och distansarbete.
Inga löneavtal i Sverige innehåller några garantier för kompensation för hög inflation. Det omvända: att en låg inflation ska ge låga individuella löneökningar är inte heller önskvärt. Men det avtalen däremot säger är att om verksamheten går bra ska det ge ordentligt utslag på lönerna.
Vår målsättning är långsiktigt hållbara reala löneökningar som ger medlemmarna mer pengar i plånboken över tid, men att jaga inflationen är inte rätt väg för att uppnå det.
Kollektivavtalen har under många decennier utvecklats till vad de är idag, till exempel tjänstepension, arbetstider, semester, rätten till lönesamtal och föräldralön.
Förhandlingsarbetet handlar både om att behålla och försvara dessa rättighetermen också att utveckla dem. Vill vi föra in nya delar kan motparten kräva att något ska tas bort.
Men även små förändringar och ökad samsyn kring tolkning av innehållet gör stor påverkan på sikt. Förhandlingsarbetet kan upplevas trögrörligt men är icke desto mindre mycket viktigt.