Skyddsombud

Som skyddsombud är du länken mellan fackförbund, arbetsgivare och alla anställda på arbetsplatsen. Du är de anställdas företrädare och ska arbeta för en god arbetsmiljö.

På alla arbetsplatser med fler än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud eller arbetsmiljöombud. Båda beteckningarna finns i arbetsmiljölagen, här använder vi beteckningen skyddsombud.

Att utse skyddsombud

Skyddsombud ska finnas på alla arbetsplatser med fler än fem anställda. Finns det fler skyddsombud ska ett av dem utses till huvudskyddsombud, med uppgift att samordna skyddsombudens verksamhet.

Val av skyddsombud

På arbetsplatser med kollektivavtal utser den lokala fackliga organisationen skyddsombud. Saknas kollektivavtal utser arbetstagarna skyddsombud.

Den lokala fackliga organisationen ska följa sina stadgar för att utse förtroendevalda och skyddsombud. På arbetsplatser där det finns flera fackliga organisationer kan varje förening välja skyddsombud.

Mandatperiod

Skyddsombud väljs för en mandatperiod om högst tre år i taget. När mandatperioden är slut måste skyddsombud väljas igen, och en ny skriftlig anmälan skickas till arbetsgivaren. Anmälan måste göras även om samma person som tidigare har valts.

Anmäla vem som är skyddsombud

När ett skyddsombud har valts ska det anmälas skriftligen till arbetsgivaren. Anmälan ska innehålla skyddsombudets namn och adress, samt inom vilket område skyddsombudet ska verka. Det kan till exempel vara ett fysiskt område som en avdelning eller ett labb, en specifik del av verksamheten eller ett geograiskt område. 

Arbetsgivaren ska anslå vilka personer som är skyddsombud på arbetsplatsen. Därmed har dessa också behörighet att agera.

För skyddsombud som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer används blanketten Anmälan skyddsombud som finns att ladda ner på sidan Material & verktyg.

Skyddsombud - viktig beteckning

1 januari 2010 infördes även begreppet arbetsmiljöombud i arbetsmiljölagen. Därmed har arbetsmiljöombud och skyddsombud samma juridiska rättigheter och befogenheter.

Många arbetsplatser använder andra beteckningar, men endast "skyddsombud" och "arbetsmiljöombud" används i arbetsmiljölagen. När man väljer skyddsombud, vid anmälan till arbetsgivaren och i kontakten med myndigheter är det därför viktigt att använda någon av de två beteckningarna för att skyddsombudets rättsliga ställning inte ska ifrågasättas.

Uppgift och ansvar

Arbetsmiljön omfattar alla faktorer – från arbetsinnehåll, teknik och fysiska faktorer till organisationsfrågor och sociala förhållanden.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Ansvaret innebär skyldighet att systematiskt planera, genomföra och kontrollera verksamheten så att den uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.

Som skyddsombud ska du delta i alla frågor om arbetsmiljö som kommer upp på arbetsplatsen. Det innebär att vara med i planering och förändring av arbetsplatsen, konkret hindra att olyckor inträffar och att bevaka att arbetsgivaren följer lagar och föreskrifter från Arbetsmiljöverket, samt bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har en organiserad rehabiliteringsverksamhet.

Dina uppgifter innefattar också inhyrd personal.

Samverkan

I din roll som skyddsombud ska du samverka med både anställda och arbetsgivare, samt med fackliga organisationer och företagshälsovård på de arbetsplatser där det finns.

Samverkan kan vara informella samtal, men också mer formella sammanhang som till exempel skyddsronder.

Du ska vara med i planering och genomförande kring arbetsmiljöarbete. Till exempel vid undersökning av arbetsförhållanden, planering av åtgärder och årliga uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.

Du ska framföra de anställdas krav på arbetsmiljö för att påverka arbetsgivarens beslut. Du bör också uppmuntra de anställda att medverka i arbetsmiljöarbetet.

Så här kan samverkan se ut:

  • Arbetsgivaren
    Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren. Cheferna behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöfrågorna kan drivas på ett bra sätt. Arbetsgivaren är skyldig att hålla dig som skyddsombud informerad och du har rätt att ta del av alla handlingar som behövs för uppgiften.
  • Anställda
    Alla på en arbetsplats ska delta i arbetsmiljöarbetet. Till exempel genom att rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och ge synpunkter på det som genomförts. Här är du som skyddsombud en viktig länk. En anställd kan vända sig till dig som skyddsombud av olika skäl. Det kan vara av personliga skäl eller risk i arbetsmiljön. Rör frågan personen själv ska du aldrig agera eller sprida information vidare utan samtycke.
  • Lokalförening
    Den lokala fackliga organisationen är delaktig genom samverkansmöten eller i förhandlingar med arbetsgivaren. När det är lämpligt att göra lokala anpassningar kan det bli fråga om ett lokalt kollektivavtal. Föreningen och skyddsombudet bör ha täta kontakter.
  • Företagshälsovård
    Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Anlita företagshälsovården vid undersökningar och bedömning av risker. Den kan också föreslå åtgärder och utbilda personal.

Vid en omorganisation

Som skyddsombud har du en central roll vid omorganisationer eftersom arbetsgivaren är skyldig att meddela hur förändringen av organisationen kommer påverka arbetsmiljön. Ta därför upp arbetsmiljöfrågan redan i samband med de första MBL-förhandlingarna om organisationsförändringen. Kräv att arbetsgivaren gör en riskbedömning och konsekvensanalys för att upptäcka och förebygga negativa konsekvenser.

Risk- och konsekvensanalysen görs gemensamt av parterna och ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se till att få en bra handlingsplan för att motverka eventuella problem. Analysen bör vara klar innan MBL-förhandlingen avslutas.

Arbetsmiljöverkets broschyr ADI 575 "Riskbedömning inför ändringar i verksamheten" ger vägledning för riskbedömning och för att förutse konsekvenser.

Vill inte arbetsgivaren genomföra en konsekvensanalys, eller om problemen blir alltför omfattande, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära granskning. Visar granskningen att konsekvenserna av den nya organisationen innebär hälsorisker har Arbetsmiljöverket möjlighet att besluta om ett föreläggande. Arbetsmiljöverket kan till och med förbjuda arbetsgivaren att genomföra omorganisationen.

Bristande arbetsmiljö

När du som skyddsombud upptäcker risker, eller en anställd vänder sig till dig och påtalar en brist i arbetsmiljön, har du med hjälp av arbetsmiljölagens regler en unik möjlighet att påverka arbetsgivaren genom att:

  • Begära åtgärd eller undersökning
  • Stoppa arbetet

Uppmärksamma brister

En bristande arbetsmiljö kan handla om många olika saker. Förutom rent fysiska skaderisker är följande exempel på brister att vara uppmärksam på:

  • Stress
    Du får signalen genom att höra anställda klaga över arbetspressen
  • Okunnighet hos chefer
    Cheferna känner inte till vilken uppgift de har i arbetsmiljöarbetet
  • Omorganisation
    Arbetsgivaren tar sig inte tid att analysera arbetsmiljökonsekvenserna
  • Rehabilitering
    Rutiner saknas
  • Hur gör man?
    Anställda vet inte hur de ska rapportera olycksfall, tillbud eller påtala risker
  • Oklart ansvar
    Brister i samordningsansvaret för inhyrd personal och anlitade entreprenörer, samtidigt som arbetsgivaren beordrar övertid och att anställda ska vara ständigt tillgängliga.

När du upptäcker risker ska du alltid först fokusera på arbetsplatsen som helhet. Det innebär att du i första hand bör undersöka om bristen är någonting som kan gälla fler personer än den som påtalar bristen eller uppenbart påverkas. Därefter kan du fokusera på den enskilda individen och den organisatoriska samordningen.

Hur bedriver arbetsgivaren det systematiska arbetsmiljöarbetet? Finns det skriftlig dokumentation om hur arbetsgivaren ska sköta rehabilitering? Hur har uppgifterna fördelats?

Är personens arbetsplats anpassad? Kan arbetsuppgifter ändras? Omplacering? Kan arbetstiderna förändras? Finns det möjlighet att arbetsträna med tidigare arbetsuppgifter eller nya? Vilka möjligheter finns till utbildning? (Tänk på att aldrig lämna information vidare om individen utan samtycke.)

Ska du som skyddsombud koppla in Arbetsmiljöverket?

Åtgärder

Begära åtgärd eller undersökning

Om du upptäcker arbetsmiljörisker, antingen själv eller via en anställd, ska du kontakta arbetsgivaren och be att riskerna rättas till. Åtgärdas inte riskerna har du som skyddsombud rätt att begära arbetsmiljöåtgärder. Det kan antingen vara direkta åtgärder, eller att en undersökning ska göras.

Du bör begära en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren tagit emot åtgärdskravet.

Arbetsgivaren ska omgående ge besked i frågan. Vidtar arbetsgivaren inte någon åtgärd inom skälig tid har du som skyddsombud rätt att vända dig till Arbetsmiljöverket och göra en anmälan. Arbetsmiljöverket prövar om arbetsgivaren ska meddelas föreläggande eller förbud. Verket gör inspektion för att pröva detta.

Stoppa arbete

Skyddsombud kan stoppa arbetet vid till exempel omedelbar och allvarlig fara för den anställdas liv eller hälsa, ensamarbete som innebär risker eller om arbetsgivaren bryter mot Arbetsmiljöverkets förbud.

Utbildning och material

Handbok för skyddsombud
I samarbete med övriga Sacoförbund har vi tagit fram en skrift för både nuvarande och framtida skyddsombud.

Kurser och nätverk
Sveriges Ingenjörer arrangerar regelbundet både kurser och nätverksträffar för skyddsombud.

Längst ner på sidan hittar du fler nyttiga länkar.

Senast uppdaterad 2021-02-01