LAS-överenskommelsen: Sveriges Ingenjörer tillstyrker förslagen om anställningsskydd, omställning och studiestöd

Förbättringarna måste omfatta även offentlig sektor

De förbättringar för visstidsanställda som föreslås i principöverenskommelsen kommer inte att få fullt genomslag inom offentlig sektor. Det beror på de särregleringar för tidsbegränsade anställningar och som har står över LAS. Målet måste vara att anställningsskyddet inte ser olika ut beroende på vilken sektor man arbetar i. Därför bör ett helhetsgrepp tas med sikte på att de förslag som nu föreslås fungerar fullt ut i både privat och offentlig sektor.

Överenskommelsen omfattar tre delar

• Ds 2021:16 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden
• Ds 2021:17 En reformerad arbetsrätt – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden 
• Ds 2021:18 Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

Lagarna planeras träda i kraft 30 juni 2022, och börja tillämpas 1 oktober samma år. När detta är på plats tecknar parterna ett nytt huvudavtal och överenskommelsen i sin helhet får fullt genomslag.

Här kan du läsa Sveriges Ingenjörers remissyttranden i sin helhet. 

30 juni 2022 - nya lagar föreslås träda i kraft:

a.      Omställningsstudiestöd

b.      Grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden

c.      Arbetsrätten

Hösten 2022 – parterna antar det nya huvudavtalet på arbetsmarknaden

1 oktober 2022 – lagarna börjar tillämpas

a.      CSN kan ta emot ansökningar om omställningsstudiestöd

b.      Tillämpning av ersättning till arbetsgivare för ansökningar om grundläggande omställnings- och kompetensstöd

c.      Den nya offentliga omställningsorganisationen inleder sin verksamhet

d.      Lagändringar om arbetsrätten börjar tillämpas

31 december 2022 – Omställningsstudiestöd ges för studier som påbörjas 2023.

Turordningsreglerna 

Förslaget ger att arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal kan göra tre undantag från turordningen. Undantagen gäller för företag av alla storlekar. Möjligheten till undantag begränsas till en gång per kvartal. 
Arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal kan undanta tre tjänstemän per arbetsplats och mindre företag med bara en arbetsplats kan göra fyra undantag. Undantagen kan alternativt sättas till 15% av de anställda som blir uppsagda, men dock max 10% tjänstemän. 

Omställning även för anställda - Kompetensstöd 

Den befintliga omställning som TRR erbjuder individer med kollektivavtal vid uppsägning vill vi öppna upp för fler grupper än idag, till exempel visstidsanställda.  
Dessutom får anställda (utan att det föreligger en uppsägning) rätt till kompetensutveckling under pågående anställning. Kravet är att man jobbat i genomsnitt 16 timmar per vecka i minst 12 månader under en 24-månadersperiod. Den som väljer kompetensutveckling under pågående anställning har rätt till ledighet för studierna och får ekonomisk ersättning med upp till 80 % av lönen. 
Villkoret är även att regeringen inför en ny offentlig omställningsorganisation som ger motsvarande omställningsstöd och kompetensstöd till anställda som inte omfattas av kollektivavtal. 

Nya studiestödssystem 

För att säkra förslaget om Kompetensstödet behövs ett kollektivavtalat kompletterande studiestöd för anställda. Ett krav för att få detta studiestöd är att utbildningen stärker individens ställning på arbetsmarknaden. 
För att klara motsvarande åtagande för anställda utan kollektivavtal behövs ett nytt offentligt finansierat studiestöd. Detta skall motsvara det kollektivavtalade studiestödet för att jämna ut skillnaderna för anställda med och utan kollektivavtal. 
Ett kompletterande studiestöd kan ge 80 procent av lönen mellan 4,5 och 5,5 inkomstbasbelopp per år upp till 44 veckors heltidsstudier. Utöver det ska det vara möjligt att fylla ut ytterligare med studielån. 

Kollektivavtalad a-kassa 

Arbetslöshetsersättningen föreslår vi ska utgå från en kollektivavtalad a-kassa i stället för dagens statliga system. Den kollektivavtalade a-kassan ska formas mer som en försäkring där premier täcker utbetalningar. Staten har i genomsnitt tagit in 15 miljarder mer om året i arbetsmarknadsavgift och i avgifter från arbetslöshetskassorna än man betalat ut på området under 2010–2019 och det är pengar som tillexempel kan användas för att sänka a-kasseavgiften. Vi vill även utreda möjligheten att indexera ersättningen efter lönenivåer. 

Saklig grund 

Begreppet ”saklig grund” vill vi ändra till ”sakliga skäl”. Innan en arbetsgivare kan säga upp en person krävs det fortfarande att omplacering ska ha erbjudits, med skillnaden att bara en (1) omplacering behöver göras. Den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen och antaganden om möjlighet till återfall i brott mot skyldigheter i anställningen beaktas inte när man avgör om det föreligger sakliga skäl för uppsägning eller inte. 

Dessutom förtydligar överenskommelsen, utifrån gällande rättspraxis, vad som anses vara bristande prestation, samarbetssvårigheter eller misskötsel. 
En tillfällig underprestation ska inte gälla som sakligt skäl till uppsägning. Prestationen ska tydligt understiga vad arbetsgivaren normalt borde ha kunnat räkna med. Kraven som uppställts ska heller inte ha varit obefogade. Det är viktigt att påpeka att detta inte rör bristande prestation på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning. 

För att samarbetssvårigheter ska kunna åberopas ska dessa ha varit så svåra att de påverkat arbetsplatsen negativt och varit av en sådan karaktär att de måste åtgärdas. Uppsägning måste dock framstå som den enda kvarvarande rimliga åtgärden, och som tidigare nämnts så måste en omplacering ha skett innan uppsägning kan vara aktuellt. 

Vid misskötsel, som att vägra lyda order och följa anvisningar är det den uppkomna situationen som är avgörande. Hänsyn till tidigare ”lång och trogen tjänst” behöver inte tas. Det är här dock viktigt att påpeka att detta inte har ”påverkan på rättsgrundsatsen att en arbetstagare inte har skyldighet att efterkomma en arbetsgivares order om denna strider mot anställningsavtalet, lag eller mot goda seder.” 

Försäkring mot utebliven lön vid tvist 

För att möta kravet på att det ska bli billigare för arbetsgivaren att säga upp föreslår vi att arbetsgivaren inte behöver betala lön under tvistetiden när en anställd vill få en uppsägning ogiltigförklarad. För att den anställde inte ska förlora sin ekonomiska trygghet får den anställde i stället rätt till a-kassa och rätt till utfyllningsersättning från TRR. 
En arbetssökande som blivit skild från sitt arbete till följd av otillbörligt uppförande blir i dag avstängd från arbetslöshetsersättning i 45 dagar, men den regeln ska enligt parternas förslag inte tillämpas under tvist om uppsägningens ogiltighet. Vid en vinst för den anställde i domstol ska kompensationen från a-kassa och TRR betalas tillbaka och antalet utnyttjade dagar i försäkringarna nollställas. 
För att säkerställa det fackliga inflytandet på arbetsplatsen och bevara möjligheten för de förtroendevalda att påpeka fel och brister utan rädsla för repressalier så ska förtroendevalda med särskild betydelse för det fackliga arbetet på arbetsplatsen undantas från regeln och anställning/lön kvarstår vid tvist med arbetsgivaren. 

Kortare tid till fast jobb 

Allmän visstid föreslår vi ersätts av särskild visstidsanställning som snabbare övergår i fast anställning. För särskild visstidsanställning gäller att en anställningstid på sammanlagt mer än 12 månader under en femårsperiod istället för 24 månader som gäller för allmän visstid. 
Företrädesrätt till återanställning i ny särskild visstidsanställning ges till arbetstagare som haft särskild visstidsanställning under totalt mer än nio månader under en treårsperiod. I dag inträder företrädesrätten efter tolv månader. 
Arbetsgivare som hyr in en arbetstagare på samma arbetsplats under en sammanlagd tid på mer än 24 månader under en 36-månadersperiod måste erbjuda den inhyrda en tillsvidareanställning eller alternativt utge en ersättning till arbetstagaren motsvarande tre månadslöner. Om arbetstagaren tackar nej till erbjudandet om fast anställning, eller tar emot de tre månadslönerna, behöver inte ytterligare erbjudanden göras.

Statens åtaganden 

För att parternas nya huvudavtal ska kunna omfatta hela den privata arbetsmarknaden krävs det att regeringen inför ett nytt studiestöd och inrättar en ny offentlig omställningsorganisation för de som inte omfattas av stödet via kollektivavtal. 
För att uppnå kostnadsneutralitet mellan företag med och utan kollektivavtal ska arbetsgivaravgiften sänkas för de företag som omfattas av huvudavtalet och därmed finansierar den kollektivavtalade omställningen.  
För att en anställd ska kunna få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under den tid en tvist pågår om en uppsägnings giltighet behöver Lagen om arbetslöshetsförsäkring kompletteras i §§ 22, 43 b och 68 a. 
Statliga utredningar behöver tillsätts för både utformningen av en kompensation för kollektivavtalsbundna företag och införandet av ett nytt offentligt finansierat studiestöd. 

Vad är egentligen anställningstrygghet?

Anställningstrygghet står på fyra ben – och de behövs allihop.

1. Tillgång till kompetensutveckling
2. Stöd i omställning
3. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
4. Starkt anställningsskydd genom lag och avtal

Parterna har enats om ett paket där anställningstryggheten byggs ut till att omfatta ett kompetensstöd som ger individen rätt till ekonomiskt stöd för korta och längre utbildningar för att utveckla sin kompetens i anställning och mellan jobb. Samtidigt har arbetsgivarna fått sina behov av flexibilitet tillgodosedda.
Ett starkt fackligt inflytande är fortsatt garanterat och totalt sett förbättras anställningstryggheten på svensk arbetsmarknad. Nytt är att också visstidsanställda och anställda på företag utan kollektivavtal omfattas av kompetensstöd.

I praktiken har tryggheten för PTK:s medlemmar under många år handlat om mer än anställningsskyddet i lag och avtal. Ett viktigt resultat av överenskommelsen är att tryggheten nu vilar på flera ben.