Högskoleprovet sämre än betyg vid antagning till ingenjör

Sveriges Ingenjörer har i en ny rapport granskat om högskoleprovet är anpassat för naturvetenskap, matematik och teknik, STEM. Rapporten visar att studenter som antas via högskoleprovet i genomsnitt har svagare förkunskaper än dem som antas på gymnasiebetyg. Studenter som antas på betyg till civilingenjörsutbildningar har omkring tio procentenheter högre prestationsgrad (se definition nedan) under det första studieåret jämfört med de studenter som är antagna via högskoleprovet.

– Högskoleprovet, som är ett av de viktigaste urvalsverktygen i högskolan, bidrar till att bara varannan student går klart ingenjörsutbildningarna. Provet mäter inte de kunskaper som är avgörande för att klara studierna som avancerad matematik och fysik. Ändå används det för att tillsätta en tredjedel av platserna vid statliga lärosäten, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Chalmers sänker andelen

Chalmers tekniska högskola i Göteborg är en stiftelse och har därmed större frihet än statliga universitet att hantera sin antagning. Chalmers har i egna analyser sett att studenter som antagits via högskoleprovet inte presterar i nivå med antagna via betyg och har därför valt att sänka andelen som antas via högskoleprovet. I dag antas cirka en sjättedel via högskoleprovet jämfört med en tredjedel vid statliga lärosäten.

– Vi anser att regeringen bör sänka den nuvarande andelen som ska antas via högskoleprovet för att ge lärosätena större handlingsutrymme. Vi menar också att regeringen behöver utreda vilka utbildningar som inte får ett tillräckligt bra urval genom dagens prov och ta fram förslag på kompletterande tester, exempelvis i matematik, säger Johan Kreicbergs.

I Danmark och Norge används främst gymnasiebetyg och kompletterande meriter vid antagning till högre studier. Finland har nio nationella ämnesspecifika urvalsprov, som ett antagningsverktyg.

Alternativa prov finns 

Det går att utforma och genomföra alternativa prov. Redan i dag finns lokala och ämnesspecifika prov som mäter de kunskaper som faktiskt krävs för att klara en ingenjörsutbildning, till skillnad från högskoleprovet. Ett tydligt exempel är Matematik- och fysikprovet som används för antagning till vissa ingenjörsutbildningar. Det visar att ämnesanpassade prov fungerar.

Sveriges behov av ingenjörer ökar snabbt, inte minst för att klara den gröna och digitala omställningen samt försvarsupprustningen. Regeringen har också uttryckt en ambition att stärka den svenska kompensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik.

– För att målen i regeringens STEM-strategi ska nås räcker det inte med att bara öka intresset för ingenjörsstudier. Fler måste också fullfölja sina studier och ta examen. Om högskoleprovet styr urvalet trots att det inte mäter de kunskaper som krävs för ingenjörsstudier, riskerar utbildningsplatser att gå till studenter som inte klarar utbildningen, säger Johan Kreicbergs.