Året som gick – avtal, inflation och en satsning på ingenjörers utbildning

Det som dominerade inledningen av året var avtalsrörelsen och de avtal som slöts därefter. Det började med industrins tvååriga avtal och sedan följde tjänsteföretagen och många andra. Värdet på avtalet var 4,1 procent under det första året och 3,3 procent under det andra avtalsåret. De är de högsta nivåerna sedan Industriavtalet kom till 1997. Det här är ett avtal som vi var nöjda med under de tuffa förutsättningarna med – bland mycket annat – skenande inflation. Redan nästa år hoppas vi att det leder till reallöneökningar.

Högre löner

Många ingenjörer har fått mycket högre löner än det så kallade ”märket”. När vi tittar på vad varje enskild ingenjör fått i löneökning i privat sektor var snittet 2022 så högt som 6,9 procent. Det är betydligt mer än de 5 procent som var snittet under perioden 2013–2021. Ett skäl är att fler ingenjörer byter jobb och löneökningarna visar att det lönar sig. Årets siffror har vi inte fått än, men många arbetsgivare uppger att de fortfarande letar efter ingenjörer och arbetslösheten är fortfarande mycket låg.

Jag är verkligen stolt över att företräda en grupp som är så eftertraktad och behövd av näringsliv och offentlig sektor.

Ingenjörssatsning

Satsningen på utbildningen av ingenjörer som återfanns i regeringens budget är ett tecken i tiden på att den insikten börjar få fäste även i regeringskvarteren. Som vi har kämpat för detta! Självklart kan inte en enda satsning kompensera alla de stora nedskärningar som skett de senaste 30 åren, men det är en början. Utan en fortsättning på satsningarna går det inte att möta behovet av ingenjörers kompetens på arbetsmarknaden.

Under hösten väckte vi de fackliga frågorna på ett konkret sätt på betalningsföretaget Klarna, där medlemmar ville att vi skulle förhandla fram ett kollektivavtal för dem. Efter en lång process gick det vägen, men inte utan att vi tog till den – för oss – mycket ovanliga åtgärden att varsla om strejk. Att varsla är en del av systemet vi lever inom, både arbetsgivare och fack. Det är fackets påtryckningsmedel i svåra frågor, där man till en början inte kan komma överens.

Den svenska modellen

Kort sagt är det en del av den svenska modellen. Det är intressant att konstatera hur olika den kan framställas. Tidigare under året skrevs det berömmande om den svenska modellen som gett oss fackföreningar som tog sitt ansvar för rimliga löneökningar i tider av kris och inflation. Samhällsansvar! utropades det.

När nu samma modells andra delar ska tillämpas för att bringa ordning och reda på en arbetsplats framställs det av arbetsgivarna som ett hot mot verksamheten.

Vårt skyddsnät och rätten till inflytande på arbetsmarknaden ges av parternas överenskommelser. I de flesta andra länder är det staten som lagstiftar.

Det tål att tänka på under julledigheterna. Om tomtens säck är den svenska modellen och däri finns paket till alla parter och för de flesta situationer, vem ska i så fall bestämma vilket paket som ska tas bort? Ska staten ta över tomtesäcken eller krympa säcken och bestämma vad som ska finnas i paketen? Det skapar ingen julefrid precis.

Min nyårsönskning som förbundsordförande är att fler techbolag gör som Klarna och tecknar kollektivavtal nästa år. Precis som Klarnas VD själv skrev efteråt: ”Jag är övertygad om att vi kommer att dra nytta av det här avtalet och att Klarna kan bidra till att göra den svenska modellen starkare från insidan.”

God jul och ett gott nytt år!