Den matnyttiga staden har en framtid om folket får bestämma
Nära hälften svarar att de kan tänka sig att engagera sig i odling och nästan lika stor andel skulle besöka parker och grönområden oftare om där fanns matväxter.
Examensjobbet har fått stöd av Sveriges Ingenjörers miljöfond genom en överenskommelse med KTH, där miljöstipendier under året delats ut till tio exjobb med fokus på hållbarhetsfrågor. Varje examensarbete har fått 50 000 kronor.
Bristen på mat under första världskriget ledde till att flera parker i Stockholm odlades upp. På Karlaplan i de finaste delarna av staden växte grönkål och Vasaparken plöjdes upp för potatisodling.
Nu har nyblivna civilingenjören Nienke Grosse undersökt hur stockholmarna i vår tid ställer sig till att odla i parker och grönområden.
– Jag ville ifrågasätta vad en parkyta kan vara och bredda synen på hur det offentliga rummet kan se ut, säger Nienke Grosse på plats i Vasaparken 107 år efter det att hästar drog plogar för att lindra svälten.
– Allmänhetens behov förändras över åren och folk här är nu mer medvetna om betydelsen av hållbar matproduktion och lokalt producerad mat.
Hennes examensjobb tar sin utgångspunkt i en litteraturgenomgång, enkät till allmänheten och har kompletterats med intervjuer med stadsplanerare, trädgårdsarkitekter och landskapsarkitekter.
Tåliga växter nödvändiga
Hon pekar inte ut vilka växter som kan bli aktuella, men hon tänker sig träd, buskar och växter som inte kräver ständigt underhåll och som kan överleva vintrarna. Det kan handla om fruktträd, hassel och vissa örter till exempel.
– Min studie visar på de möjligheter som finns och acceptansen bland allmänheten. Det finns därför ingen anledning till att vänta med att börja experimentera. Det är upp till Stockholms stad att prioritera och avsätta pengar till detta.
Självklart finns det många överväganden som experterna hon talat med varnat för. Om parker används för odling, begränsas då inte tillgängligheten för allmänheten? Hur mycket kan man lita till frivilliga krafter för att sköta om planteringar och träd? Och sist men inte minst: vem ska få ta del av skörden? Kanske är målgruppen de med lägst inkomster.
Nienke Grosse kommer från Nederländerna med utbildningar från både hemlandet och Portugal innan hon kom till Sverige och läste mastersprogrammet Sustainable Urban Planning and Design på KTH. Hon skulle gärna stanna i Sverige och fortsätta jobba med hållbarhetsfrågor i offentliga miljöer, men ännu är inget bestämt.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap:
