På ingenjorsbloggen skriver Sveriges Ingenjörers experter om aktuella ämnen som rör och berör ingenjören, exempelvis arbetsmarknad, utbildning, miljö, forskning och utveckling.
Första gången jag själv ställde frågan om hur många det kunde röra sig om som drabbades av en så kallad ”kompetensutvisning” var under ett seminarium för ett par år sedan, där Centrum för Rättvisa presenterade ett par fall av den karaktären. De hade ingen aning, och det har hittills inte heller någon annan haft som jag har talat med.
Häromdagen hörde jag på en podcast den sedelärande historien om FAST, världens största radioteleskop. Med en diameter på 500 meter bräcker det med råge det näst största i Arecibe, Puerto Rico, med sina 305 meter.
Nyligen presenterades rapporten från den regeringstillsatta utredningen STRUT, som ger förslag på hur Sveriges lärosäten, dvs universitet och högskolor, ska styras och hur resurstilldelningen till dem ska ske framöver.
Har man ungdomar i rätt ålder får man en hel del oväntad post. Häromdagen trillade det ned en rekryteringsbroschyr från the School of Engineering på Jönköping University (formerly known as Högskolan i Jönköping). Där berättas på sedvanligt sätt allmänt om den Tekniska högskolans utbildningar och förtjänster. Sist finns en förteckning över de 14 program och 2 basutbildningar som erbjuds.
Vid ett besök på en gymnasieskola i ett Teknikcollegeärende träffade vi lärare, rektorer, företagsrepresentanter och – alltid det jag uppskattar mest – elever, den här gången på det naturvetenskapliga programmet.
Den senaste rapporten om världens mest innovativa länder, Bloomberg Innovation Index, visar ett tapp för Sverige från placering två till placering sju i världen. Det är en oroande utveckling eftersom förmågan att utveckla nya produkter och tjänster blir allt viktigare för konkurrenskraften och möjligheten att skapa ekonomisk tillväxt i företag.
Dit vill jag fara! Det var därför med spänning jag lyssnade på en podcast med titeln The Starships ARE Coming, från The Long Now Foundation. Där spekulerar nämligen futuristen Peter Schwartz om vad som skulle krävas för att ta mänskligheten till stjärnorna.
Är tillväxt och en hållbar utveckling möjliga att förena? Eller förutsätter hållbarhet en obefintlig, eller rent av negativ, tillväxt?
Kapitel 1 Jag fick ett mail i slutet av september 2017 som jag först misstänkte var fejk.“Du har genom ett omfattande arbete vaskats fram som en värdig mottagare av årets Polhemspris. Det har skett genom en nomineringskommitté och slutligen ett råd med bred sammansättning. Priset delas ut av Kungen”Nåväl, någonting i formuleringen gjorde ändå att jag betraktade det som legitimt och det slapp hamna i skräpkorgen. Jag besvarade det istället. Det kändes dock overkligt att jag skulle vinna det här…
Det finns ingen naturlag som säger att det går att utbilda ett godtyckligt antal ungdomar till ingenjörer (det motsatta gäller förvisso också). Det var min första reflektion när jag läste vad Jonas Gustavsson, vd för ÅF, skrev på DN debatt (22/10).