Välfärden behöver mer innovation, inte enbart bättre organisation
När SvT den 11/1 visade första delen av serien ”Den svenska välfärden” handlade nästan hela programmet om hur vården organiseras, och de drivkrafter systemet premierar. Bara i en kort mening fick tittarna höra något om vårdens utveckling de senaste 40–50 åren.
Där missade SvT en av de viktigaste förutsättningarna, särskilt med tanke på att kraven på vården och omsorgen ökar snabbt de närmaste åren.
SKL har nyligen varnat för stora skatteökningar i kommunal verksamhet. I den goda konjunktur vi befinner oss i är skatteintäkterna höga och skattehöjningarna dröjer.
Men högkonjunkturer har ett slut och därför måste kommuner och landsting – liksom privata företag – fundera över hur deras verksamhet ska bli mindre resurskrävande framöver med bibehållen kvalitet.
Hjälp på traven får de av SKL:s och Vinnovas nyligen annonserade satsning på innovation i offentlig verksamhet. Det handlar förstås väldigt mycket om teknik, även om det ordet numera ofta ersätts av det modernt klingande ”digitalisering”. Hur som helst har ingenjörerna både inom offentlig verksamhet och i privata företag en central roll för satsningen.
Få tvivlar på att den tekniska uppfinningsrikedomen kan göra vården och omsorgen bättre och mer effektiv, samtidigt som den blir säkrare och av högre kvalitet för patienten.
I det offentliga finns förutsättningarna för innovation i upphandlingarna. De offentliga upphandlingarna står för en femtedel av BNP eller drygt 630 miljarder kronor årligen. På Sveriges Ingenjörer har vi länge förespråkat att en mycket större andel av upphandlingarna borde vara innovationsupphandlingar. Det betyder att produkten eller tjänsten ännu inte finns när den köps in.
För att idéer ska kunna bli innovationer måste det finnas platser – även virtuella – där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg kan utveckla, testa samt införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar.
Exempel finns förstås på dessa så kallade testbäddar, men för att få stor bredd och öka innovationstrycket behöver fler kommuner, landsting och regioner upprätta dessa miljöer.
Samarbetet mellan SKL och Vinnova och liknande samarbeten ger förutsättningar för ingenjörer att fullt ut delta i utvecklingen av välfärden, inte minst i vård och omsorg. Dessa möjligheter måste vi ta tillvara som patienter, företagare och skattebetalare.
