Sveriges Ingenjörer
Blogg 18 december 2019

Elbristens Harmageddon

Få lär ha missat diskussionen om huruvida Sverige har elbrist eller inte. Diskussionerna tenderar ofta att landa i alternativ som att Sverige snart drabbas ett elbristens Harmageddon eller att det inte finns och inte heller kommer att finnas några problem alls. Sanningen lär ligga någonstans emellan dessa extremer, men det gör den inte mindre allvarlig.

Elbrist eller brist på el

Från politiskt håll är den vanligaste ståndpunkten att Sverige inte har elbrist. Det är sant så till vida att vi har en större elproduktion på årsbasis än vad vi förbrukar. Överskottet, ca 16 TWh, säljer vi. Men, det är ett snitt på årsbasis och uppkommer utifrån den förbrukning vi har idag och med den produktion som våra energikällor ger idag. Att det sedan uppstår brister i systemet, men framför allt att det finns begränsningar i den mängd energi som kan föras över till olika platser i landet, är en delvis annorlunda fråga.

Olika typer av elbrist

Låt oss börja med det senare. Det finns tre typer av elbrist (att efterfrågad el inte når elanvändaren). Den första och enklaste är elenergibrist, enkelt definierat som att det under året inte kan produceras så mycket elenergi som efterfrågas. Det är inte Sveriges problem idag. Det andra och lite knepigare är effektbrist. Det betyder att det vid en given tidpunkt inte finns tillräcklig effekt i elproduktionen utifrån den efterfrågan som finns. Detta har vi nosat på vid några tillfällen de senaste 10 åren då Sverige varit nära att slå i effekttaket som är ca 27000 MW. Det tredje är nätkapacitetsbrist. Det betyder att det finns tillräcklig mängd elenergi och effekt men att det saknas elnät som kan transportera fram den efterfrågade elen.

Balanskraft och baskraft

Det är nu det börjar bli spännande. Vi avvecklar idag aktivt fungerande energikällor såsom kärnkraft och kraftvärme. Huruvida det är bra eller dåligt med det ena eller andra är en annan diskussion, men de facto står kärnkraften för idag ca 40 procent av vår elproduktion. Vattenkraften svarar för ytterligare 40 procent. Kraftvärme och vindkraft står för ca 10 procent var. Vindkraften har dock ökat drastiskt de senaste åren och kommer att utgöra en allt större andel av vår energimix. Solkraften, även om den ökar snabbt, står än så länge för mindre än en procent. De olika kraftslagen samspelar med varandra på så vis att planeringsbar elproduktion, det vill säga vattenkraft, kärnkraft och till viss del kraftvärme balanserar de väderberoende kraftslagen som sol och vind. Det handlar alltså inte om det ena eller det andra, utan om att de kompletterar varandra.

Olika källor kräver olika tekniker

Att ersätta kärnkraft och värmekraft med annan energi är fullt möjligt, men det ger konsekvenser av olika slag. Alldeles oavsett verkningsgrad så innebär ett stort beroende av vindkraft och solkraft att systemet blir känsligare. Både vind och sol är utmärkta energikällor men dess förmåga att verka som baskraft, eller kanske i ännu högre grad som balanskraft, är mer begränsad. Det kommer att kräva en stor utbyggnad med en hög grad av modern reglerteknik och energilagring för att få det i balans. Även det fullt möjligt, men det för med sig konsekvenser av olika slag. Så, att bara luta sig tillbaka och tro att allt löser sig är ingen bra strategi.

Politikens ansvar

Politiken måste ta frågan om vår elförsörjning på allvar och inte ägna sig åt ställningskrig. Det senare brukar endast leda till förluster utan vinnare. Även om energifrågan kanske inte motsvarar Ragnarök så låt den åtminstone inte stanna i ett ställningskrig som bara skördar offer.

Till toppen